Artikel från Karolinska Institutet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

29 januari 2007

Viktig mekanism för blodkärlsbildning kartlagd

All vävnad, sjuk som frisk behöver genomströmmas av blod för att överleva och växa. Nyckeln till många medicinska problem, som att hindra tumörer från att växa, är därför att hämma blodkärlens utbredning. Forskare vid Karolinska Institutet har nu upptäckt en helt ny mekanism för hur kroppen kopplar ihop sina blodkärl.

Blodkärl nybildas genom att “skott” skjuts ut från redan existerande kärl. Dessa kärlskott förlängs, förgrenas och kontaktar andra kärl under bildandet av kommunicerande rörnätverk. Processen kallas “angiogenes” och är viktig vid fosterutveckling och normal vävnadsnybildning, till exempel i samband med sårläkning och menstruationscykeln. Men den är också viktig för sjuklig vävnadsbildning, till exempel vid cancer och kroniska inflammatoriska sjukdomar.

Hämning av sjuklig angiogenes utgör därför en mycket attraktiv terapimöjlighet vid flera olika sjukdomstillstånd. Tumörer kan till exempel inte bli större än 1-2 mm utan att nya blodkärl bildas och de är beroende av blodkärlen för sin spridning. Hittills har anti-angiogen behandling visat sig ha positiva effekter vid bland annat tjocktarmscancer och den vanliga ögonsjukdomen AMD (age-dependent macula degeneration).

Alla terapier har hittills haft tillväxtfaktorn VEGF (vascular endothelial growth factor) som mål. VEGF styr flera viktiga funktioner under bildandet av blodkärl genom att signalera via receptorer på endotelcellernas yta, det vill säga den inre rörbildande celltypen i blodkärl.

Svenska forskare vid Karolinska Institutet och biotech-företaget Angiogentics AB har nu visat att en annan faktor, Dll4 (delta-like 4), har en lika grundläggande roll vid blodkärlsbildning som VEGF. Resultaten publiceras i Nature 28 januari 2007 och kan innebära att Dll4 är ett lika viktigt mål för anti-angiogen terapi som VEGF.

– Nu kan vi utveckla sätt att förstärka effekten av redan existerande anti-angiogena terapier, och kanske kan vi också börja behandla tumörtyper som i dag inte svarar alls på anti-angiogen behandling, säger Mats Hellström, en av forskarna bakom studien.

Forskarna har funnit att signalering med Dll4 avgör hur många skott som skjuts ut från det redan existerande kärlet. Denna princip är av största vikt för hur många förgreningar och kopplingar till andra kärl som bildas och därmed för att den totala blodkärlstätheten blir korrekt. För mycket blodkärl är lika förödande för en vävnad som för lite.

Publikation:
“Dll4 signalling through Notch1 regulates formation of
tip cells during angiogenesis”
Nature, 28 januari 2007, DOI; 10.1038/nature05571.

Ladda ner abstract: http://dx.doi.org

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:

Mats Hellström
Institutionen för Medicinsk Biokemi och Biofysik
Tel: 08-524 879 55
Mob: 070-871 70 01
E-post: mats.hellstrom@ki.se

Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera