Artikel från Uppsala universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

24 januari 2007

Klätterställningar hjälper cellerna att skapa ny vävnad

Att ersätta skadad vävnad med konstgjorda material är ofta svårt. Basse Asplund har i sin avhandling undersökt en annan metod, nämligen hur man kan konstruera “klätterställningar” som celler kan växa på för att återskapa sjuk eller förlorad vävnad. Asplund försvarar sin avhandling vid Uppsala universitet den 27 januari.

– Ett problem med konstgjorda material är att de inte kan ersätta alla de funktioner som den naturliga vävnaden har. Dessutom är det svårt att förutse hur länge de håller och fungerar, berättar Basse Asplund.

Så kallad vävnadsregenerering, att man låter kroppen själv bilda ny vävnad, är därför ett attraktivt alternativ. Klätterställningarna prepareras för att cellerna ska stimuleras att växa på dem, och eftersom de tillverkas av bionedbrytbara material försvinner klätterställningarna med tiden. Målet är att patienten i slutändan endast ska ha naturlig och funktionell vävnad kvar i kroppen.

Det är viktigt att klätterställningarna har de mekaniska egenskaper som den naturliga vävnaden har – de måste hålla, och får inte orsaka skador på omkringliggande vävnader eller störa kroppens biologiska system. Klätterställningarna byggs av kedjelika molekyler, så kallade polymerer. Polymerer återfinns i bland annat plaster och gummin, men det finns också naturliga polymerer som proteiner och polysackarider. I sin avhandling beskriver Asplund hur man på ett nytt och enkelt sätt kan konstruera bionedbrytbara polymerer, och hur man dessutom kan skräddarsy deras mekaniska egenskaper och nedbrytningstid.

Tack vare Asplunds nya metod behövs färre komponenter för att tillverka polymerer, och till skillnad från tidigare sker tillverkningen dessutom i ett enda steg.

– De nya materialen har enastående egenskaper, de kan till exempel töjas till nästan 50 gånger sin egen längd. Dessutom kan man anpassa styvheten. Till skillnad från ett vanligt gummiband kan de omformas genom smältning eller lösas upp, vilket underlättar eventuell framtida processning, berättar Basse Asplund.

Hans forskning visar också att materialen bryts ner genom reaktion med vatten, och att tiden för nedbrytning går att anpassa relativt väl. En cellstudie och en djurstudie har visat att materialen inte är giftiga, och att kroppen reagerar normalt på dem.

– Även om det är en bit kvar till målet så har dessa material goda förutsättningar att kunna fungera som klätterställning för vävnadsregenerering, säger Asplund.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Basse Asplund, 018-471 38 40, 073-381 13 33, e-post: basse.asplund@polymer.uu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera