Skönlitteratur kan fördjupa tolkningen av Bibeln
Lina Sjöberg, som tidigare uppmärksammats för sin skönlitterära relationsroman “Resa till Port Said”, har undersökt hur bibelns berättelser kommer till uttryck i Sara Lidmans Jernbaneepos. Hon menar att läsning av skönlitteratur kan användas som verktyg vid tolkning av bibeltexters emotionella aspekter. En samläsning av bibeln och skönlitteraturen leder fram till en oväntad och kontroversiell tolkning av Abraham, Sara och Hagar-berättelserna i Första Mosebok. Den 19 januari försvarade hon sin avhandling vid Uppsala universitet.
I sin avhandling undersöker bibelvetaren Lina Sjöberg hur fragmentariska referenser till bibeln fungerar i modern skönlitteratur, exemplifierat av Sara Lidmans Jernbaneepos (Din tjänare hör, Vredens barn, Nabots sten, Den underbare mannen och Järnkronan). Hon visar att hjälten Didriks existentiella löfte om järnvägen laddas av såväl Abrahamberättelserna i Första Mosebok, som av evangeliernas frälsningshistoria och Paulus texter om Löftet till dem som tror. Men den kristna traditionens glädjebudskap skapar en kontrastverkan i Jernbaneeposets textvärld, där Didriks järnväg inte leder till något himmelrike på jorden. Lina Sjöberg diskuterar tre olika livshållningar i eposet som går att associera till bibliska föreställningar och finner att eposet på vissa sätt tar stöd av den bibliska traditionen, men minst lika ofta och mer genomgående problematiserar bibliska dikotomier som gott och ont, gammalt och nytt.
Hon följer också Jernbaneeposets bibelreferenser i en andra riktning som leder in i bibelberättelsen om Abraham, Sara och Hagar (Första Mosebok 16 och 21). Lina Sjöberg ställer frågan om den moderna skönlitteraturen kan vara till någon hjälp i en bibelvetenskaplig tolkning. För att svara på frågan undersöker hon bibelberättelsen och vetenskapliga tolkningar av den, och kommer fram till att forskningen om texten inte tagit relationsdramats emotionella och existentiella aspekter på allvar.
– I Lidmans Nabots sten och Den underbare mannen, där berättelsen om Abraham, Sara och Hagar är starkt närvarande, är det däremot just dessa aspekter av berättelsen som betonas, säger Lina Sjöberg.
Hon föreslår därför att bibelvetare istället för att enbart arbeta med en sparsmakad text och sina egna erfarenheter av relationer, använder den kvalitativa skönlitteraturen som redskap för att kunna diskutera emotionella aspekter i bibelns relationsberättelser. På så sätt blir tolkningen bli mer tillgänglig för en kritisk läsare, och därför mer vetenskapligt stringent. I sin läsning av Abraham, Sara och Hagar-berättelsen kommer Lina Sjöberg, med hjälp av Sara Lidmans Jernbaneepos, fram till den något kontroversiella slutsatsen att den hebreiska texten blir begriplig först om man förstår särskilt Sara men också Abraham som emotionellt engagerade i Hagar.
Avhandlingens huvudresultat är, förutom tolkningarna av Jernbaneeposet och bibelberättelsen, ett system för hantering av fragmentarisk intertextualitet mellan bibel och skönlitteratur och en metod för att kunna låta skönlitteraturen komma bibelvetenskapen till godo.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Lina Sjöberg, tel: 073-935 85 28, 018-471 26 87, e-post: Lina.Sjoberg@teol.uu.se
