Tema

Barnen trivs där de bor

Att bo i ett bostadsområde lokalt och medialt stämplat som ett problemområde påverkar inte barnens känslor för området. De trivs där de bor, oavsett områdets rykte. Däremot upplevs det som negativt av dessa barn att ständigt behöva förhålla sig till omgivningens föreställningar om deras bostadsområde som ett ”dåligt” område. Det visar Danielle van der Burgt i sin avhandling i kulturgeografi som hon försvarade vid Uppsala universitet den 12 januari.

Den socioekonomiska och etniska segregationen i många svenska städer innebär att invånare med olika bakgrund bor i skilda bostadsområden. Vad betyder det för barn? Danielle van der Burgt fokuserar i sin avhandling på barn mellan 11 och 14 år från olika bostadsområden i en medelstor svensk stad och analyserar deras föreställningar om det egna och andras bostadsområden, var de har kompisar och var de tillbringar sin tid. Genom att studera rumsliga aspekter av barns vardagsliv vill hon bidra till en ökad förståelse av de underliggande mekanismerna som leder till grannskapseffekter.

Med hjälp av gruppintervjuer och barns kartor visar Danielle van der Burgt hur barnen tänker och resonerar kring olika bostadsområden i staden. Tydligt är att barnen identifierar sig med sina bostadsområden samt att de framhäver det egna bostadsområdet som ett bra, lugnt och tryggt bostadsområde – oavsett områdets fysiska och socioekonomiska karaktär eller rykte.

Ett av de studerade bostadsområdena har dåligt rykte bland stadens invånare och anses vara ett problemområde. Om detta område finns en levande debatt bland barnen. Kartorna och gruppintervjuerna visar att barnen är medvetna om områdets negativa stämpel och att de ibland bekräftar, ibland kritiskt ifrågasätter sanningshalten i de rykten och negativa föreställningar som finns om detta område.

– Men det verkar som egen erfarenhet av bostadsområdet genom kompisar eller aktiviteter påverkar barnens bild av området i positiv bemärkelse, säger Danielle van der Burgt.

Barnen som själva bor i det beryktade området framhäver sitt område som en bra, lugn och trygg plats där de trivs. De är dock medvetna om områdets dåliga rykte och försöker aktivt påverka omgivningens bild av området. Avhandlingen visar även att förutsättningarna för att ta del av andra sociala miljöer varierar, mycket beroende på den geografiska utbredningen av deras kompisnätverk, som i sin tur huvudsakligen är en konsekvens av skolklassens geografiska upptagningsområde. De som bor i ett låginkomstområde, och går i en skola med låg status, lever de mest lokala vardagsliven.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Danielle van der Burgt, 018-471 71 97, 070-996 10 29, Danielle.van_der_Burgt@kultgeog.uu.se

Barnen trivs där de bor

 lästid ~ 2 min