Artikel från Uppsala universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

16 januari 2007

Datorsimuleringar visar hur flerfasföroreningar sprids

Flerfasföroreningar är de vanligaste föroreningarna i samband med transportolyckor, och de sprids i marken på ett komplicerat sätt. Fritjof Fagerlund har i sin avhandling utvecklat nya modeller och metoder för att studera hur spridningen går till. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 19 januari.

Flerfasföroreningar är organiska vätskor som bensin och dieselolja, samt klorerade lösnings- och avfettningsmedel som används i bland annat kemtvättar och verkstadsindustri. Då de kommer ut i marken kan flerfasföroreningarna spridas både som ångor i markluften och som lösa komponenter i mark- och grundvattnet, därav namnet. Den här sortens föroreningar är mycket vanliga och finns på mer än hälften av alla sedan gammalt förorenade områden i Sverige.

– Mer kunskap om hur föroreningarna sprids och vilka faktorer som påverkar spridningen behövs dels för att kunna bedöma de miljö- och hälsorisker föroreningarna medför, dels för att planera förebyggande åtgärder och välja effektiva saneringsmetoder för förorenade områden, säger Fritjof Fagerlund.

Han har, utgående från röntgenutsläckning för olika energinivåer, utvecklat en metodik med vilken han i laboratorium har mätt hur föroreningen är rumsligt fördelad. På det sättet har han kunnat studera hur en organisk vätska infiltreras och sprids i olika sorters mark.

Genom att matematiskt beskriva de processer som huvudsakligen påverkar spridningen av föroreningarna har Fagerlund simulerat ett stort antal tänkbara föroreningsscenarier på en dator. Han har sedan testat den matematiska modellen mot observationer från laboratorieexperimenten. Fritjof Fagerlund har även utvecklat en metodik för att studera spridningen av föroreningar som består av flera kemiska komponenter.

– På det sättet kunde jag särskilja spridningsbeteendet hos enskilda, särskilt skadliga komponenter, som till exempel bensen i samband med en simulerad transportolycka, berättar han.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Fritjof Fagerlund, 018-471 25 29, 073-049 21 99, e-post: Fritjof.Fagerlund@hyd.uu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera