Japansk haiku – mer opposition än tradition
Japansk haiku-diktning beskrivs ofta som traditionell, styrd av regler och konventioner, som en poesi som bara kan förstås mot bakgrund av de kulturella sammanhang där den skapats. Detta är dock en helt felaktig bild, menar Herbert Jonsson, i en ny avhandling i japanologi vid Stockholms universitet.
I sin avhandling om haiku-poetik visar Herbert Jonsson att haikun snarare fått sin livsluft från att stå i opposition, från att söka det nya och bryta med det etablerade. Det är en poesi som ständigt utmanar läsaren och aldrig kan förstås utifrån en förutbestämd mall.
– Jag har valt att bortse från de dominerande synsätten inom nutida forskning och har istället gått direkt till japanska originaltexter från 1600- och 1700-talen. Tyngdpunkten för undersökningen ligger på 1700-talet och diktaren Yosa Buson och hans grupp. I dessa verk framstår haiku-diktningen som en subversiv underground-rörelse. Förändring är ett återkommande tema, inom estetik såväl som inom teorier om kreativitet, säger Herbert Jonsson.
– Avhandlingens syfte är dock inte att diskutera dessa teoretiska verk i ett historiskt perspektiv, snarare är det att ta vara på den dynamik som finns i de många originella resonemang de bjuder och låta den utmana diverse nutida dogmer inom modern litteraturteori.
Samtidigt tas även andra aspekter av haiku-poetik upp. Ett kapitel ägnas åt ett speciellt estetiskt ideal, sabi, skönheten i det vittrade och förfallna, i längtan och ensamhet, som värderades mycket högt inom haiku. Här beskrivs också hur en framstående diktare som Buson kände stor ambivalens inför detta ideal och orsakerna till detta undersöks. Ett annat kapitel ägnas åt mer handfasta teorier om komposition och tar upp de längre diktkedjor, renku, vilka i äldre tider var en viktig del av haiku-poesin. En hel handbok från slutet av 1700-talet har här översatts och försetts med utförliga kommentarer som sätter den i ett större sammanhang.
Avhandlingen avslutas med en kritisk undersökning av modern forskning kring Busons renku-diktning. Det är en undersökning som inte bara låter olika forskare konfrontera varandra, den visar också hur äldre teori kan ge nya perspektiv på denna diktning och berika vår läsupplevelse.
– Men undersökningen drivs inte av någon strävan efter det historiskt korrekta, utan vill snarast betona att en referens till en författares eller samtida diktares teorier handlar om att ta hjälp av dennes professionalism, säger Herbert Jonsson.
Avhandlingens titel: Haikai Poetics; Buson Kitô and the Interpretation of Renku Poetry
Kontaktinformation
Mer information:
Herbert Jonsson nås på tfn 08-669 16 44, 08-16 14 21, e-post herbert.jonsson@orient.su.se
