Artikel från Göteborgs universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

19 december 2006

Skönlitteratur som ger röst åt lidandet

Hur kan skönlitteraturen representera mänskligt lidande? Den frågan ställer sig Åse Nygren som har studerat den amerikanske författaren Sherman Alexies skönlitterära verk.

Författaren som själv är av indiansk härkomst och har vuxit upp i ett reservat behandlar i sina böcker de nordamerikanska indianernas kollektiva trauma. Mot bakgrund av tystnaden kring indianernas erfarenheter är Alexies representation av lidande ett viktigt inlägg i en samhällsdebatt som ständigt har legat i skuggan av andra världskrigets folkmord. Alexies prosa fungerar därmed som en form av vittnesmål.

De verk som avhandlingsförfattaren tar upp är The Lone Ranger and Tonto Fistfight in Heaven (1993), Reservation Blues (1995), Indian Killer (1996) och The Toughest Indian in the World (2000). Nygren kommenterar också kort Ten Little Indians (2003), som även finns utgiven på svenska som Rödskinn (Ordfront).
Alexies litterära karaktärer upplever konsekvenserna av ett folkmord och deras verklighet präglas av fattigdom, alkoholism, våld, utanförskap och stereotypisering. Medan en del karaktärer lyckas sörja och därmed aktivt arbeta sig igenom det kollektiva traumat, faller de flesta in i ett melankoliskt tillstånd där gränserna mellan dåtid och nutid suddas ut. Dock är Alexies prosa ofta ironisk, satirisk och humoristisk. Denna spänning mellan allvar och humor i författarskapet gör det både lättillgängligt och komplext eftersom den kräver ett ställningstagande och samtidigt lägger ett ansvar på sin läsare. Skall jag (bör jag) skratta? Skall jag (bör jag) döma? Om lidandet har en röst, kan den i så fall vara humoristisk och vilken funktion fyller humorn i Alexies författarskap? På så sätt tvingas läsaren göra sina egna (etiska eller oetiska) val. I denna bemärkelse kan Alexies traumaprosa liknas vid Art Spiegelmanns Maus I (1986) och Maus II (1992) och Roberto Benignis film Livet är underbart (1998).

För Alexies litterära karaktärer kanaliserar humorn känslomässig förlösning eller lättnad, det som Freud benämner katharsis. Åse Nygrens analyser visar dock att humorn inte alltid lindrar lidandet utan snarare framställs den som en del av lidandet.

Avhandlingens titel: Tracing Trauma: Narration of Suffering in Sherman Alexi’s Fiction.
Disputationen äger rum fredagen den 12 januari 2007 kl. 10.00
Plats: Blekinge tekniska högskola

Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås av Åse Nygren, mobiltel. 0707-98 06 79,
e-post ase.nygren@bth.se
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera