19 december 2006

Rumänska Karpaterna guldgruva för svensk naturvård

I Rumäniens odlingslandskap finns stora förekomster av arter som i Sverige hotas av utrotning. Detta öppnar helt nya möjligheter för forskning som är svår att bedriva här hemma. Nu planerar svenska forskare från SLU och Uppsala universitet ett nytt samarbete med rumänska biologer för att förbättra naturvården i Sverige

Drygt hälften av Sveriges hotade arter är knutna till odlingslandskapet. Förändringar i jordbruket under 1900-talet har gjort att deras livsmiljöer blir allt ovanligare. Ofta saknar vi kunskaper för att avgöra vilka åtgärder som är de rätta för att rädda de hotade arterna.

Problemet är att forskning på de kvarvarande svenska förekomsterna riskerar att bli missvisande eller i värsta fall skada de populationer som ännu finns kvar. I rumänska Karpaterna är däremot många av dessa arter fortfarande vanliga. Landskapet har där inte genomgått samma stora förändringar som i Sverige och liknar därför det svenska historiska landskapet. Där kan man bedriva forskning på våra egna hotade arter, och sedan tillämpa resultaten hemma i Sverige.

– En resa till Rumänien är en resa i tiden. På många håll bedrivs samma jordbruk idag som Sverige hade fram till 1800-talets andra hälft. Det här är ett land som är enormt intressant för svenska naturvårdare, säger Tommy Lennartsson vid Centrum för biologisk mångfald, som samordnas av SLU och Uppsala universitet.

Tommy Lennartsson ingår i en svensk forskargrupp som under de senaste tre åren har gjort fältresor till Rumänien för att studera arter som fältgentiana och mnemosynefjäril.

– Idén är inte att vi ska återgå till 1800-talets jordbruk i Sverige. Det handlar om att ta reda på vad våra hotade arter kräver, och att hitta nya metoder för att uppfylla deras krav. De nya metoderna behövs också i Rumänien för att jordbruket ska kunna utvecklas utan att ekologiska värden går förlorade.

Rumäniens historiska referenslandskap har stor internationell betydelse. Landet har en potential som inte uppmärksammats tillräckligt i samband med EU-inträdet nästa år. Karpaterna kan också fungera som kärnområde vid en framtida återkolonisation av arter som försvunnit från andra delar av Europa.

För vidare info, kontakta: Tommy Lennartsson, forskare vid Centrum för biologisk mångfald (CBM), Uppsala

e-post: tommy.lennartsson@cbm.slu.se, tel. 070-586 83 81

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera