Tema

Kommunikativ pedagogik ledde till förändrat arbetsklimat

Elisabeth Cederwald har i sin avhandling studerat vilken betydelse införandet av en ny pedagogik, den kommunikativa pedagogiken, har haft för personalen inom en skolenhet.- Min slutsats är att skolenheten numera har ett helt annat arbetsklimat. Den kommunikativa pedagogiken har lett till personlig utveckling för pedagogerna, men även arbetslagen och hela verksamheten har utvecklats, säger hon.

Den kommunikativa pedagogiken har sitt ursprung i Danmark och dess upphovsman är läraren Lars Rokkjaer. En grundtanke i den kommunikativa pedagogiken är att läraren är sitt eget pedagogiska verktyg och att han eller hon måste förstå hur det redskapet fungerar i relationer till andra människor.
– Som jag tolkar den kommunikativa pedagogiken handlar den om självinsikt, reflektion och om ett empatiskt kommunikationsmönster, säger Elisabeth Cederwald.

I skolenheten hon har studerat implementerades processen med den kommunikativa pedagogiken 1996.
– Det är ett pionjärprojekt. Den kommunikativa pedagogiken var alldeles ny då och ingen visste vad den skulle leda till. I efterhand kan man konstatera att en del är nöjda med den utveckling processen har medverkat till, andra är det inte, säger Elisabeth Cederwald.

För pedagogerna innebär den kommunikativa pedagogiken bland annat att de har schemalagda reflektionssamtal. I dem deltar samtliga lärare, som sedan i sin tur har reflektionssamtal med sina elever.

Elisabeth Cederwald säger att hon är både positiv och negativ till den kommunikativa pedagogiken. Att lärare ges möjlighet att utveckla sin självinsikt i de schemalagda reflektionssamtalen tycker hon är viktigt.
– Det ger ett mer utvecklande sätt att möta elever och kollegor. Om jag förstår de egna förhållningssätten och handlingsmönsterna är det lättare att förstå andras. Det blir ett sätt att förstå olikheter, och det kan utnyttjas i arbetslagen och i mötet med elever, säger hon.

Däremot är hon kritisk till hur reflektionssamtalen går till.
– Samtalen är styrda utifrån en rondellmetod som kan vara pressande för en del människor. Tanken är att den som i samtalen för upp en fråga eller ett problem till reflektion själv ska finna svaret, med kollegornas hjälp. Kollegorna bör inte ge goda råd utan bara ställa öppna och utvecklande frågor, säger hon.

Syftet med avhandlingen är att utforska hur pedagogerna upplever den kommunikativa pedagogiken. Studien bygger på 19 djupintervjuer och en enkätundersökning. Elisabeth Cederwald kommer fram till att den kommunikativa pedagogiken har medverkat till en utveckling av såväl pedagogerna som arbetslagen och verksamheten. Men hon betonar att det finns pedagoger som är avvaktande till den kommunikativa pedagogiken och att det inte fungerar lika bra i alla arbetslagen. Hon säger också att införandet av ett annat kommunikationsmönster har ställt stora krav på pedagogerna. Det kan vara mer eller mindre svårt att lära sig att kommunicera på ett nytt sätt.

I grunden är Elisabeth Cederwald sociolog och vuxenpedagog. Sedan början av 1990-talet arbetar hon som konsult med inriktning på kompetensutveckling i både offentliga och privata verksamheter.

Elisabeth Cederwald lägger fram sin avhandling Reflektion och självinsikt i den kommunikativa pedagogiken den 15 december, klockan 10.15, vid Lärarutbildningen på Malmö högskola.

Kontaktinformation
Elisabeth Cederwald , 0415-603 22 och e-post cederwald@telia.com

Kommunikativ pedagogik ledde till förändrat arbetsklimat

 lästid ~ 2 min