Artikel från Uppsala universitet
7 december 2006

Regelbundna EKG-undersökningar ger bättre riskbedömning

Regelbundna EKG-undersökningar i vila för personer över 50 år kan vara ett värdefullt instrument för att förutse risken för hjärt- och kärlsjukdom. Det visar Christina Ström Möller i sin avhandling som hon försvarar vid Uppsala universitet den 8 december.

Vilo-EKG är en av de äldsta och mest använda kliniska undersökningar. Christina Ström Möller har under sitt avhandlingsarbete sökt kunskap för att optimera dess kliniska användning.

Avhandlingen baseras på ULSAM, en studie som startade i Uppsala 1970 med syfte att kartlägga riskfaktorer för utveckling av hjärt- och kärlsjukdom. Över en 30-årsperiod har upprepade undersökningar genomförts vid 60-, 70-, 77- och 82-årsåldern och betydelsen av vilo-EKG och andra riskmarkörer för uppkomst av hjärt- och kärlsjukdom har undersökts med hjälp av Dödsorsaksregistret och Patientregistret. De olika undersökningarnas värde som prognostiskt verktyg har också undersökts.

Christina Ström Möller visar i sin avhandling att EKG-mönstren kan variera mer än man tidigare trott, och att de personer som har kvarstående förändringar löper störst risk att få hjärt- och kärlsjukdom. Högt blodtryck och förhöjda blodfetter behöll sitt prognostiska värde för hjärtinfarkt över 30 år, liksom högt blodtryck och EKG-förändringar behöll sitt prognostiska värde för stroke. Men vilo-EKG gav ytterligare prognostisk information utöver konventionella riskfaktorer.

– Detta tyder på att upprepade EKG-undersökningar efter 50-årsåldern skulle kunna bidra till en bättre riskskattning, tillsammans med konventionella och nya riskmarkörer. Förhoppningsvis skulle vi då kunna bli bättre på att förutse de individer som har störst risk att drabbas och därmed sätta in förebyggande åtgärder, säger Christina Ström Möller.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Christina Ström Möller, 073-354 20 59, e-post Christina.Strom_Moller@pubcare.uu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera