Tema

Svenskar fortsatt positiva till mångfald – men andelen med extrema åsikter växer

Svenskar är fortsatt positiva till mångfald. Det visar årets Mångfaldsbarometer från sociologiska institutionen vid Uppsala universitet. Men den visar också att det finns en växande grupp som har extrema, negativa attityder.

Den årliga attitydundersökningen Mångfaldsbarometern kartlägger svenskars aktuella attityder till den etniska mångfalden. Studien baseras på 954 personer, ett slumpmässigt urval av hela befolkningen. På samma sätt som 2005 är attityderna i år positiva och på vissa områden mycket positiva till mångfalden. De flesta svenskar medger att de har haft goda erfarenheter av kontakter och samarbete med personer med invandrarbakgrund. År 2005 svarade 83,5 % att de har ganska goda eller mycket goda. År 2006 förändrades inte detta mönster och andelen blev 83,6 %.

Undersökningen visar vidare att unga kvinnor med högskole- eller universitetsstudier är mest positiva till mångfalden, medan män med bara grundskoleutbildning eller gymnasieutbildning är mest negativa. År 2005 var det män med bara grundskoleutbildning som var mest negativa. Personer som bor i mindre tätorter eller landsbygd visar negativare attityder än de som bor i storstäder.

Men undersökningen visar också att det finns en växande grupp med extrema, negativa attityder. Andelen personer med sådana attityder har ökat från cirka 3 % år 2005 till 6 % år 2006.

Även om de flesta är tydligt positiva till mångfalden, tyder svaren också på att man vill ställa krav på invandrarna. Påståendet ”invandrarna har skyldighet att anpassa sig till vårt lands vanor” fick 79,8 % av instämmande svar år 2005, och andelen ökade till 82 % år 2006. Svenskarna är också ambivalenta när det gäller ett eventuellt förbud att bära slöja. Mindre än hälften (43 %) instämde delvis eller helt med påståendet ”det borde vara förbjudet att bära slöja i skolan eller i arbetet”.

En känslig och diskuterad fråga i Sverige har varit de religiösa friskolorna. En stor andel, 58,5 % instämde i påståendet att ”religiösa friskolor motverkar integration”. Svenskarna tror också att vissa invandrargrupper kommer att integreras, men andra inte. År 2005 instämde 63,9 % med påståendet ”det finns grupper av invandrare som inte klarar av att integreras i vår kultur”. Denna andel ökade till 69,6 % år 2006.

Enligt denna studie och på basis av det angivna kulturella avståndet till olika grupper, både år 2005 och år 2006, kan följande grupper betraktas som invandrare: irakier, araber, kurder, iranier, turkar, somalier, bosnier, serber, kroater, romer, chilenare, ryssar, kineser, greker, judar, polacker och thailändare. De grupper som inte är att betrakta som invandrare är: norrmän, finländare, engelsmän, tyskar och amerikaner.

Rapporten kan beställas på följande adress: orlando.mella@soc.uu.se

Kontaktinformation
För mer information om studien, kontakta docent Orlando Mella, tel: 018-471 11 89 eller docent Irving Palm, tel: 018-471 11 92.

Svenskar fortsatt positiva till mångfald – men andelen med extrema åsikter växer

 lästid ~ 2 min