Tema

Klimatvariationer kan stå för 40 procent av syrebristen i våra fjordar

Fjordarna längs den svenska västkusten lider till och från av syrebrist. I en avhandling från Göteborgs universitet presenteras resultat som visar att så mycket som 40 procent av syreminskningen i djupvattnet kan bero på klimatvariationer.

Fjordar byter gradvis ut sitt djupvatten under vinterhalvåret, medan vattnet under sommaren är stagnant. När höstarna kommer allt senare, påverkar det vindförhållandena och medför att vattnet i fjorden byts ut senare än normalt. Den så kallade stagnationsperioden förlängs, vilket ger sämre syreförhållanden i fjorden.

Carina Erlandsson visar i sin avhandling att 40 procent av syreminskningen i fjordarna beror på fysiska processer, som klimatvariationer. En del av svängningarna i klimatet kring Nordatlanten brukar kallas den nordatlantiska oscillationen (NAO), och i avhandlingen visas ett samband mellan NAO och syreförhållandena i slutet av stagnationsperioden.

För att kunna se långsiktiga förändringar i vattenkvaliteten i fjordarna, presenteras en metod för att använda siktdjupet som en indikator på vattenkvaliteten. Med hjälp av siktdjupet kan forskarna se hur mycket plankton som finns i vattnet, vilket därmed ger en uppfattning hur drabbad av övergödning fjorden är. Tidigare har det varit svårt att använda siktdjupsmätningar i kustområden som påverkas av färskvattentillförsel, eftersom färskvattnet innehåller gulämnen som också påverkar siktdjupet. Men med den nyutvecklade metoden går det att separera effekten av gulämnen från effekten av vind och plankton. Något som gör det möjligt att använda metoden när man vill beräkna effekten av ett ökat näringstillskott från till exempel en fiskodling.

I avhandlingen presenteras dessutom en metod för att räkna ut hur vattenutbytet i olika slags fjordar sker. Stagnationsperioden påverkar nämligen syreförhållandena och därmed även vattenkvaliteten. Metoden ska kunna användas i olika slags vattenkvalitetsmodeller.

Carina Erlandsson presenterar också ett sätt att räkna ut hur känsliga fjordar är för organiskt material som producerats i eller utanför fjorden, och som kan sjunka ner i djupvattnet och brytas ner. Modellen visar hur känsligt området är för storskalig övergödning samt för lokala näringstillskott. Dessa beräkningar kan till exempel användas av länsstyrelser och kommuner som beslutsunderlag när någon ansökt om att få etablera en rörelse i närheten av fjorden, och därmed avgöra om det finns risk att vattenkvaliteten påverkas.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Carina P Erlandsson
Institutionen för geovetenskaper
Göteborgs universitet
Tel: 031- 773 2854
E-post: caer@oce.gu.se

Handledare: Anders Stigebrandt, tel: 031-773 2851, e-post: anst@oce.gu.se

Avhandlingen har titeln: “Influence op Physical Oceanographic Processes on Water Quality in Coastal and Inshore Waters”.
Disputationen har ägt rum.

Klimatvariationer kan stå för 40 procent av syrebristen i våra fjordar

 lästid ~ 2 min