Bättre livskvalitet med protes som fästs direkt till lårbenet
Patienter med vanliga benproteser får ofta skavsår på amputationsstumpen och besväras av att protesen är obekväm. En protes som fästs i skelettet med titanskruv ger bättre rörlighet och färre problem. Det visar en avhandling från Sahlgrenska akademin.
Varje år genomförs mer än 2000 benamputationer i Sverige. De flesta är äldre patienter med diabetes eller försämrad blodcirkulation, men amputation utförs även på yngre personer.
I studien ingår endast patienter som fått amputera sitt lårben på grund av svåra olyckor eller andra sjukdomar än diabetes. Nästan 100 personer svarade på frågor om hur de upplever sitt liv med protesen.
– Väldigt många har betydande problem som försämrar deras livskvalitet. Det är viktigt att förstå vad det innebär att ha en vanlig benprotes för att förstå vinsterna med den nya sortens protes, säger sjukgymnasten Kerstin Hagberg.
De vanliga benproteserna fästs med hjälp av en hylsa mot den amputerade stumpen. Studien visar att två tredjedelar av patienterna lider av värme och svettning i proteshylsan och besväras av skavsår på amputationsstumpen.
– Även om många använder sin protes i stor utsträckning är det få som går längre sammanhängande sträckor, säger Kerstin Hagberg.
Många av patienterna uppger också att det är obekvämt att sitta när de har protesen på sig.
Forskare i Göteborg har utvecklat en ny världsunik metod att sätta fast benproteser som innebär att patienterna slipper hylsan. Protesen skruvas enkelt fast på ett titanimplantat som förankrats i skelettet och som sticker ut ur stumpen. Hittills har ett hundratal amputerade behandlats med denna metod. Implantatet är en vidareutveckling av det tandimplantat som Per-Ingvar Brånemark utvecklade under 1960-talet.
18 patienter som fått skelettförankrade lårbensproteser fick två år efter sin operation svara på frågor om hur de upplevde sin nya situation. För en av patienterna misslyckades behandlingen. De övriga 17 angav att de hade på sig sin protes mer, att de var mer rörliga och att de generellt hade en bättre livskvalitet.
– Den nya protesen är väldigt lätt att ta på och av. Patienterna känner att de kan lita på att den sitter säkert och alltid passar. Protesen skaver inte sönder kläder, patienterna kan gå mer utan att få skavsår och de klarar att sitta bekvämt i en fåtölj, säger Kerstin Hagberg.
Det pågår omfattande studier för att vidare utvärdera behandlingen med skelettförankrade lårbensproteser.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för ortopedi
Avhandlingens titel: Transfemoral amputation, quality of life and prosthetic function. Studies focusing on individuals with amputations due to reasons other than peripheral vascular disease, with socket and osseointegrated prostheses
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Kerstin Hagberg, leg. sjukgymnast, telefon: 031-343 81 33, 073-697 98 42, e-post: kerstin.hagberg@vgregion.se
Handledare:
Professor Björn Rydevik, telefon: 031- 342 34 05, 070-573 31 39, e-post: bjorn.rydevik@orthop.gu.se
Medicine doktor Rickard Brånemark, telefon: 031-342 39 06, 070-846 10 61, e-post: rickard.branemark@orthop.gu.se
