Från barn till elev i riskzon – ny avhandling om skolan som kategoriseringsarena
Vi har nog alla någon gång stött på dem, barnen som inte riktigt beter sig som andra barn, som är lite annorlunda. Som sitter och ritar när de förväntas lyssna eller som vandrar runt i klassrummet när de andra sitter och skriver. Vuxenvärlden finner ofta dessa barn besvärliga. I skolan hamnar de lätt i konflikt med de gängse normerna och blir definierade i “riskzon”. Men vems agenda ska gälla när man definierar avvikelse? Mot vilken norm ska vi jämföras? Hur normal ska normaliteten vara? I en ny avhandling från Växjö universitet analyserar pedagogen Marianne Lundgren hur barn konstrueras som elever i riskzon i en pedagogisk praktik.
Marianne Lundgren har under ett års tid följt det pedagogiska arbetet på en skola. Hon har intervjuat lärare, elever och föräldrar och analyserat dokumentationer av olika slag. Hon har gjort klassrumsobservationer och deltagit i spontana samtal. Datamaterialet har hon sedan analyserat med utgångspunkt från vilka styrningsstrategier och tekniker som används i en pedagogisk praktik och hur maktrelationer kommer till uttryck.
Studien visar att lärare ingår i en normaliseringsprocess där de styr varandra med utgångspunkt från föreställningar och idéer som har sin förankring i de makt- och kunskapsvillkor som gäller för “den goda skolan” idag. Lärarna har anammat synen på det livslånga lärandet och är dagligen involverade i reflektioner om hur den pedagogiska praktiken ska utformas. Deras utsagor att styra “den goda skolan” kan emellertid ställas mot djupt rotade föreställningar om elever. Elever jämförs och kategoriseras utifrån normalitet och elevernas egna strategier har svårt att få gehör.
– Dessa normaliserande bedömningar kan förstås utifrån skolans samhälleliga funktion menar Marianne Lundgren. Det är viktigt att skolans personal diskuterar dessa förutsättningar för att öka förståelsen för skolans uppdrag och funktion i samhället och därmed få en ökad förståelse för det pedagogiska arbetets innehåll och effekter.
Maktrelationer och uppfattningar om vad som är viktig kunskap har stor betydelse för hur den pedagogiska praktiken gestaltas berättar Marianne Lundgren. Det är inom dessa områden som elever kategoriseras och bemöts i skolans vardag. Avhandlingen visar på att dessa kategoriseringar blir bestående under elevens skoltid och bilden av eleven blir oförändrad. Detta får lite utrymme i de dagliga diskussioner, reflektioner och möten som sker i skolan trots många insatser av olika slag.
Marianne Lundgren har mångårig erfarenhet som socionom inom socialt arbete och som gymnasielärare. Hon är idag verksam som doktorand vid Växjö universitet och som universitetsadjunkt vid Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet.
Avhandlingen “Från barn till elev i riskzon. En analys av skolan som kategoriseringsarena” försvaras fredagen den 27 oktober 2006, kl: 13.00. Disputationen äger rum i sal Homeros, Växjö universitet. Opponent är professor Lena Holmberg, Malmö Högskola.
Kontaktinformation
Kontakta: Marianne Lundgren, telefon: 031- 773 2264 eller e-post: marianne.lundgren@ped.gu.se
Beställ boken från Växjö University Press: vup@vxu.se
För praktiska upplysningar kontakta Marianne Thureson, telefon: 0470-70 89 18 eller e-post: marianne.thureson@vxu.se.
