12 oktober 2006

Svårt stävja variabelt växtvirus

Virus på jordbruksgrödor kan ge upphov till stora skördeförluster, missväxt och svält. Kassavamosaikvirus har t.ex. orsakat fler dödsfall än ebolavirus och fågelinfluensa tillsammans genom att slå ut den livsviktiga odlingen av kassava i delar av Afrika. Kontrollen av virussjukdomar är beroende av att man förstår hur variabla virus är och hur de förändrar sig.

Kassavamosaikviruset tillhör familjen geminivirus, som finns spridd över större delen av världen. Vetedvärgvirus är ett geminivirus som ibland orsakar allvarliga skador på vete i Sverige. Det finns spritt över Europa, och har nyligen även upptäckts i Afrika och Asien.

Molekylär forskning vid SLU:s institution för växtbiologi och skogsgenetik visar nu att vetedvärgvirus kan delas in i två stammar, som infekterar främst vete respektive korn. Endast vetestammen verkar finnas i Sverige. Virusisolat från rågvete och vilda gräs visar nära släktskap med isolaten från vete, vilket tyder på att samma virustyper infekterar gräs och stråsäd.

SLU-forskarna håller även på att karaktärisera geminivirus i olika grödor som tomat, paprika, chilipeppar och okra från Turkiet, Nicaragua och Kamerun. Flera nya virusarter har då upptäckts. I Nicaragua infekterar ofta flera geminivirusarter samma växt. Samma virusart har också hittats i flera olika grödor. Nya virus har visats uppkomma genom utbyte av genetisk information mellan olika virusarter. En forskare i USA har sagt att arvsmassan i geminivirus är som LEGO-bitar, vilka kan sättas ihop till nya virus. För att kunna förebygga stora skördeförluster måste man därför fortlöpande följa geminivirusens evolution.

BILDTEXT (http://www2.slu.se/aktuellt/2006/pressbilder/notiser06-05/virus_vete.jpg ) Vetedvärgvirus kan orsaka allvarliga skördeförluster på vete runt om i Europa. Foto: Anders Kvarnheden

Kontaktinformation
epost: Anders.Kvarnheden@vbsg.slu.se
tel: 018-67 33 37

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera