Så omhändertas patienter med akut buksmärta
Det blir ingen skillnad i medicinsk bedömning om en patient med akut buksmärta omhändertas av en AT-läkare eller en legitimerad läkare. Men kvinnor är svårare än män att ställa diagnos på och det är lättare att hitta orsaken till smärtan på äldre patienter. Det är några av de resultat som specialistläkaren Helena Laurell kommer fram till i sin avhandling där hon undersökt omhändertagandet av 3 073 patienter som under en treårsperiod sökt vårdcentral eller akutmottagning vid Mora lasarett.
Helena Laurell har gjort en klinisk studie gjord vid Mora lasarett omfattande 3073 patienter som sökt vårdcentral eller akutmottagningen vid Mora lasarett på grund av akut buksmärta under åren 1997-2000. En pilotstudie med 790 patienter ingår också i materialet. Akut buksmärta är en av de vanligaste orsakerna till att patienter uppsöker kirurgisk akutmottagning. Den första bedömningen på akutmottagningen är viktig, inte minst för patientsäkerheten. Studien visar att organisationen med handledning under AT-tjänstgöring kombinerat med bakjour (möjlighet att konsultera en överläkare) gör att AT-läkare presterar lika bra som läkare med mer klinisk erfarenhet.
– Det är ett glädjande resultat att en sådan organisation leder till att AT-läkare gör lika säkra bedömningar som legitimerade läkare, menar Helena Laurell.
I vissa fall krävs omedelbara åtgärder och i den aktuella studien blev 17 procent av patienterna opererade under vårdtiden. De patienter som initialt fick en diagnos som inte stämde med slutdiagnosen opererades efter nästan tre gånger så lång tid, jämfört med dem som fick rätt diagnos direkt (22 timmar jämfört med 8 timmar).
Äldre patienter med akut buksmärta var svårare att bedöma och deras diagnoser ändrades oftare jämfört med patienter under 65 år. Däremot var det vanligare att orsaken till smärtan hittades hos äldre patienterna. Studien visar också att det är svårare att ställa diagnos på kvinnor med akut buksmärta än på män.
De vanligaste diagnoserna var ospecifik buksmärta, dvs smärta som släpper spontant och där man ej funnit någon diagnos (37%), gallbesvär (10,5%), blindtarmsinflammation (9,8%), inflammation av tjocktarmsfickor (4,7%), förstoppning (4,6%), njurstenssmärta (4%), gynekologiska besvär (3,5%), akut bukspottkörtelinflammation (3,2%), tarmvred (3,2%) och urinvägsinfektion (2,6%). Av de 432 patienter som hade misstänkt blindtarmsinflammation, var det 26 procent som aldrig opererades eftersom smärtan försvann spontant och 11 procent för att en annan orsak till smärta upptäcktes. Bland patienter som fått preliminärdiagnos förstoppning visade sig åtta procent ha en tumör.
– Äldre patienter som fått diagnosen förstoppning bör genomgå utredning av tjocktarmen, säger Helena Laurell.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Helena Laurell, mobil: 073-656 73 90 eller via e-post: Helena.Laurell@kirurgi.uu.se
