Artikel från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

28 september 2006

Genmodifierade aspar blev mindre attraktiva

Aspar som modifierats genetiskt för att öka tillväxten blev samtidigt förändrade kemiskt i sådan omfattning att de inte längre var lika smakliga för insekten pilglansbagge som vanliga aspar.

Det visar resultaten av en av de första studierna av de ekologiska följderna med genetiskt modifierade träd. De genetiskt modifierade asparna innehöll en förändrad sammansättning och högre halter av försvarssubstanser, fenoler, som ger träden skydd mot växtätare och svampangrepp. Dessa förändringar var oväntade och illustrerar en viktig princip – man kan inte förändra en sak i ett träd utan att det samtidigt får andra följdverkningar.

Studien, som är gjord av forskare vid SLU i Umeå och Umeå universitet, har publicerats i Journal of basic and applied ecology.

Professor Joakim Hjältén och doktoranden Anna Lindau, båda vid SLU:s institution för skoglig zooekologi, har deltagit i studien.

– De ekologiska riskerna med genetiskt modifierade träd diskuteras alltför sällan, anser de och efterlyser fler riskanalyser. Riskanalyser är enligt en utredning som Naturvårdsverket nyligen presenterat lågt prioriterade i dagens forskningspolitik.

Anders Wennström, docent i växtekologi vid Umeå universitet, instämmer: – Vår studie visar att vi behöver bättre kunskaper om ekologiska risker med genmodifiering. Idag satsas huvuddelen av forskningsmedlen på att utveckla teknologin och tekniken för att göra genmodifierade organismer. Endast en bråkdel av medlen går till att studera riskerna. Jag är övertygad om att det kommer att bli svårt att få acceptans bland allmänheten för genmodifiering innan vi förstår riskerna.

– Vi är inte emot genmodifiering men studien visar att innan vi börjar använda det i stor skala bör riskerna utvärderas grundligt. Sedan får man väga riskerna mot de fördelar som användningen av transgener medför, säger Anders Wennström och Joakim Hjältén.

Kontaktinformation
Joakim Hjältén, professor, institutionen för skoglig zooekologi, SLU i Umeå, tel 090-786 84 00, 070-317 81 83. E-post: Joakim.Hjalten@szooek.slu.se

Anders Wennström, docent, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet, tel 090-786 62 25, 070-272 01 47. E-post: anders.wennstrom@adm.umu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera