Artikel från Uppsala universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

27 september 2006

Förebyggande hälsoarbete behövs bland invandrargrupper

Kvinnor som invandrat från Turkiet och Iran till Sverige har större risk att drabbas av hjärtkärlsjukdom och diabetes jämfört med svenska kvinnor i samma ålder. Det visar Achraf Daryani i sin avhandling som hon försvarar vid Uppsala universitet den 29 september.

Hjärt- och kärlsjukdomar är idag en dominerande orsak till sjuklighet och tidig död i västvärlden och i många utvecklingsländer. Men medan industriländerna visar en dramatisk minskning av sjukdomsförekomsten har det skett en snabb ökning i många u-länder, samt i många migrerande befolkningar. Av Sveriges nästan nio miljoner invånare har fler än 1,6 miljoner svenskar sin bakgrund i 170 olika länder. Ungefär 12 procent av Sveriges befolkning är första generationsinvandrare och cirka 20 procent av befolkningen under 25 år har utländsk bakgrund.

Flera rapporter från Socialstyrelsen visar att invandrare generellt sett har sämre hälsa och mer omfattande sjukfrånvaro och förtidspensionering än infödda svenskar. I dessa rapporter visas stora skillnader i sjuklighet mellan män och kvinnor. Kvinnor är betydligt oftare sjuka än män.

– Därför är kartläggning av hälsotillståndet hos olika invandrargrupper angeläget, säger Achraf Daryani, som i sitt avhandlingsarbete har karakteriserat hälsotillståndet hos kvinnor som invandrat från Iran och Turkiet.

Hon har identifierat riskfaktorer och undersökt förekomst av hjärt- och kärlsjukdom, men också närliggande sjukdomar som fetma, hypertoni (högt blodtryck) och diabetes, och jämfört med svenskfödda kvinnor i samma ålder. Hon visar att invandrarkvinnor har högre BMI, mer bukfetma, mer ofördelaktiga blodfetter och mindre fysisk aktivitet på fritiden än svenskfödda kvinnor. Dessa ohälsosamma mönster innebär en ökad risk för hjärtkärlsjukdom och diabetes hos invandrarkvinnor. Det finns alltså ett behov av preventiva åtgärder för att främja hälsosamma livsstilsförändringar i högriskgrupper, till exempel kvinnor som invandrat från Mellanöstern, menar Achraf Daryani.

– Mer kraft måste också ägnas åt att öka kunskapen om livsstilsförändringars betydelse för hälsan inom invandrargrupper. Och detta måste ske på många olika sätt eftersom gruppen invandrare är ytterst heterogen beträffande bland annat utbildningsnivå och kulturell bakgrund, säger hon.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Achraf Daryani på tel: 018-611 79 63 eller via e-post: Achraf.Daryani@pubcare.uu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera