Artikel från Uppsala universitet
27 september 2006

Ett steg närmare förbättrad behandling mot typ 1 diabetes

Transplantation av insulinproducerande celler från bukspottkörteln är en potentiell bot mot typ 1 diabetes, men långtidsresultatet är ganska nedslående. I sin avhandling visar Richard Olsson att syresättning av cellerna är störd efter transplantation och att deras funktion förbättras avsevärt med ökad syresättning. Disputationen äger rum den 30 september.

I Sverige finns de cirka 50 000 personer som lider av typ 1 diabetes. Sjukdomen karaktäriseras av total avsaknad av hormonet insulin, som kroppen är beroende av för upptag och lagring av socker. Vid typ 1 diabetes dödar det egna immunförsvaret av okänd anledning de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln. Det är framför allt barn som drabbas av sjukdomen och den kräver livslång substitution med insulin. Tyvärr återskapar inte regelbundna insulininjektioner den friska individens välreglerade blodsockernivåer, vilket resulterar i diabetiska komplikationer såsom njur- och synskador.

Idag är transplantation av insulinproducerande celler den enda behandlig som kan återskapa den friska individens blodsockerreglering och stoppa progressionen av diabeteskomplikationer. Antingen kan man transplantera hela bukspottkörteln alternativt endast bukspottkörtelns insulinproducerande cellöar. Transplantation av hela bukspottkörteln begränsas av en relativt hög risk för kirurgiska komplikationer, medan de insulinproducerande cellöarna sprutas in i levern med låg risk för komplikationer. Transplantation av insulinproducerande celler begränsas dock av nedslående långtidsresultat; 90 procent av patienterna måste inom 5 år efter transplantation återigen börja med insulinsprutor.

Kronisk syrebrist är en möjlig orsak till den dåliga långtidsöverlevnaden av transplanterade cellöar. Inför transplantation friprepareras cellöarna från resterande vävnad i bukspottkörteln, vilket medför att cellöarna transplanteras utan fungerande kärlsystem. Inom två veckor återskapas ett kärlsystem i de transplanterade cellöarna, men experimentella data tyder på att de nyskapade blodkärlen inte transporterar tillräckligt med syre. Richard Olssons avhandling visar att syresättningen av bukspottskörtelns insulinproducerande celler är mycket välreglerad, men att denna reglering förloras efter transplantation. Åtgärder som ökar syresättningen efter transplantation medför dock en förbättrad funktion hos de transplanterade cellerna.

– Fynden inger hopp om förbättrade långtidsresultat vid transplantation av insulinproducerande cellöar, säger Richard Olsson.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Richard Olsson på 018-471 40 33, 070-531 28 68 eller via e-post: Richard.Olsson@mcb.uu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera