Artikel från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

25 september 2006

Nytt virus funnet på kalv – kan spridas via vaccin

Två fruktade virusinfektioner hos kor världen över kan ge hög kalvdödlighet, fosterdöd, kastningar eller luftvägsinfektioner. I Sverige är dessa två virus i det närmaste utrotade, men nu har ett nytt virus hittats i thailändska besättningar. Risken finns att detta nya virus kan finnas i olika vacciner, som produceras (framställs) med hjälp av kalvserum.

Infektioner med bovint virusdiarrévirus (BVDV*) och bovint herpesvirus typ 1 (BHV-1*) kan orsaka allvarlig sjuklighet hos både kor och kalvar. Infektionerna förekommer över hela världen. Veterinär Jaruwan Kampa har i sin avhandling vid SLU studerat var dessa virusinfektioner förekommer och hur de sprids i Thailand. Hon har i en långtidsstudie analyserat tankmjölksprover från knappt två hundra mjölkkobesättningar.

Elva av de 186 besättningarna intensivstuderades och undersöktes med regelbundna blodprover under en treårsperiod. Resultaten visar att dessa båda virusinfektioner troligen har kommit till besättningarna genom import av djur från Australien och Nya Zeeland. Många av besättningarna kan bli spontant fria från båda dessa infektioner. Detta har tidigare kunnat observeras för BVDV, men beskrivs nu för första gången för BHV-1.

Det visade sig att det endast var få djur som infekterades med BHV-1 och BVDV i de flesta av de studerade besättningarna. I en av dem infekterades dock ett stort antal djur och de bildade antikroppar mot BVDV. En kalv visade sig vara smittat med ett virus av en helt ny typ, som nu för första gången påvisats infektera nötkreatur. Detta virus är likt ett så kallat atypiskt pestivirus (HoBi*). Fyndet av detta nya, närbesläktade virus i en thailändsk mjölkkobesättning är oroande och tyder på att det kan vara spritt i nötkreatursbesättningar i andra länder i världen.

Serum från kalvfoster (”foetal calfserum”, FCS) används bland annat för produktion av levande vacciner. För att utesluta att detta ”nya” virus inte förekommer som en kontaminering i sådana virusvacciner planeras nya studier. Man måste också undersöka hur det har introducerats till Thailand och vilken betydelse detta nya virus kan ha för hälsan hos nötkreatur och andra idisslare (får och get) över hela världen.

I avhandlingen diskuterar Jaruwan Kampa också hur de thailändska mjölkkobesättningarna kan bli fria från BVDV och BHV-1 om adekvata åtgärder vidtas. Djur och tjursperma som importeras till landet måste vara fria från båda dessa infektioner.

Fotnötter
* BVDV kan ge upphov till hög kalvdödlighet, nedsatt fruktsamhet, fosterdöd, och kastningar hos dräktiga kor. BHV-1 ger upphov till framförallt luftvägsinfektioner hos kalvar. BHV-1 har utrotats från svenska besättningar och mer än 98 procent av alla nötkreatursbesättningar i Sverige är nu friförklarade från BVDV, tack vare ett bekämpningsprogram som startade 1993.

** HoBi hittades nyligen av tyska forskare i serum från kalvfoster, som importerats från Brasilien till Tyskland.

Veterinär Jaruwan Kampa, institutionen för kliniska vetenskaper, SLU, försvarar sin avhandling med titeln ”Epidemiology of Bovine Viral Diarrhoea Virus and Bovine Herpesvirus type 1 Infections in Dairy Cattle Herds. Evidence of self-clearance and detection of infection with an atypical pestivirus”

Plats: Ettans föreläsningssal, Klinikcentrum, Uppsala
Tid: måndagen den 2 oktober 2006, 09.15.
Opponent: Dr Peter Nettleton, Moredun Research Institute, Scotland-UK.

Länk till abstract (http://diss-epsilon.slu.se/archive/00001183/)

Kontaktinformation
Mer information
Stefan Alenius, 018-67 17 79, Stefan.Alenius@kv.slu.se
Jaruwan Kampa (eng.), 018-67 18 56, Jaruwan.Kampa@kv.slu.se

Mjolkkor i Thailand.
Foto: Jaruwan Kampa
Bild 1 (http://www2.slu.se/aktuellt/2006/pressbilder/Jaruwan/Mjolkning%20iThailand.jpg ) Bild 2 (http://www2.slu.se/aktuellt/2006/pressbilder/Jaruwan/Koriskugghallar.jpg ) Bild 3 (http://www2.slu.se/aktuellt/2006/pressbilder/Jaruwan/mjolkning.jpg )

Senaste nytt

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera