Kvinnliga “Dionysus-dyrkare” under antiken
I dagens samhälle möts vi av ett överflöd av bilder som har stor inverkan på både vårt beteende och hur vi upplever vår omvärld. Även i det antika Grekland var man besatt av bilder. De förekom inte bara som målningar och skulptur utan också i ett omfattande vasmåleri. Viveca Olsson har studerat de så kallade Lenaia-vaserna från 500-talet f. Kr. vars motiv avbildar Dionysus och hans anhängare. Här återges menaderna, de kvinnliga följeslagarna till vinguden, och dessa både drack vin och offrade kött – något som gick stick i stäv med dåtidens kvinnoideal.
Trots att över 30 000 grekiska vaser finns bevarade uppskattas detta motsvara endast en procent av den faktiska produktionen. Sådana kvantiteter tyder på att det handlar om en populär konst jämförbar med dagens massmedia. Bilder hade en stor makt i Grekland, eftersom en bild inte bara kunde avbilda, utan även ansågs kunna framkalla gudarnas närvaro. Antika bilder innehåller information som återgavs av ett konventionellt bildsystem som utan tvivel förstods av sin samtida publik.
Eftersom flertalet av vaserna användes som vinkärl så var vinguden Dionysos och hans följe ett populärt vasmotiv. Menaden utgjorde ett av de vanligaste motiven från denna tid. Då största delen av det material som finns bevarat är ikonografiskt, har många frågetecken uppstått kring de riter och myter som omgärdar dessa kvinnliga “Dionysos-dyrkare”. Däremot är det tydligt att bilderna av de dionysiska kvinnorna på ett markant sätt bryter mot dåtidens kvinnoideal. Menaderna har därför varit ett kontroversiellt ämne inom antikforskningen sedan början av 1900-talet. Det är fortfarande omtvistat huruvida dessa kvinnor bör ses som mytiska varelser eller som verkliga kvinnor som dyrkade Dionysos. Vilka var dessa kvinnor och varför uppkom denna företeelse?
För att närmare belysa denna fråga har Viveca Olsson valt att studera Lenaia-vaserna, vars scener avbildar kvinnor som utför en ritual framför en kultbild av Dionysos. Analysmaterialet består av bilder som återfinns på 50 vaser från ca 500-400 talet f kr. De avbildade kvinnorna dricker vin och offrar kött, vilket inte var tillåtet för ärbara kvinnor i det antika Grekland. Frågan är vilket budskap bilderna hade och vilken deras funktion var i samhället. En annan intressant aspekt är bildernas förhållande till myt och verklighet. Finns det belägg för att den avbildade ritualen utövades i det antika Grekland?
Efter en ikonografisk undersökning av Lenaia-vaserna, där både kvinnornas roll och funktion samt bildernas rituella komponenter analyseras, föreslår avhandlingsförfattaren en bakgrund till Lenaia-vaserna, som även kan belysa identiteten av den dionysiska kvinnan generellt. Den rituella kontext som avbildats ligger till grund för förslaget hur dessa bilder, och kärlen som dessa bilder fanns på, rent praktiskt användes. Resultaten av denna undersökning indikerar att den avbildade ritualen hade sitt ursprung i Delphi och utfördes av Thyiader, en kvinnlig religiös församling som verkade här. Det är troligt att vasernas bilder hade ett informativt syfte och att vaserna själva hade en rituell funktion. Många av vasmotiven är ovanligt detaljerade och beskrivande, de avbildar bland annat ett rituellt användande av keramiska kärl av just samma typ som de är avbildade på. Lenaia-vaserna har hittats i gravar i Grekland, i grekiska kolonier och i Etrurien, vilket kan tyda på en utspridd kännedom om den illustrerade ritualen. Eftersom vasernas motiv beskriver en ritual nära förknippad med död och återfödelse, är detta också ett troligt skäl till varför de ansågs vara passande gåvor till den avlidne.
Avhandlingens titel: The Lenaia Vases revisited. Image, Ritual and Dionysian women.
Opponent: Professor Britt-Mari Näsström
Disputationen äger rum lördagen den 30 september 2006 kl. 13.15
Sal T 307, Arkeologen, Olof Wijksgatan 6, Göteborg
Närmare upplysningar kan fås av Viveca Olsson, tel. 0300-778 25,
e-post: viveca.olsson@class.gu.se
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se
Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås av Viveca Olsson, tel. 0300-778 25,
e-post: viveca.olsson@class.gu.se
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se
