Industrins egen forskning viktigast för ekonomisk tillväxt
Den forskning och utveckling (FoU) som utförs i industrin samt tillgången på högutbildad arbetskraft har betydelse för hur många patent Sverige får fram och för hur bra det går för exporten. Däremot spelar den FoU som bedrivs vid universitet och högskolor ingen större roll. Det visar Urban Gråsjö från Högskolan Väst i sin doktorsavhandling i nationalekonomi.
Urban Gråsjö har i sin avhandling “Spatial Spillovers of Knowledge Production – An Accessibility Approach” intresserat sig för vad den kunskap som produceras i forsknings- och utvecklingsarbete har för betydelse för den ekonomiska tillväxten i Sverige. De variabler han studerat är antalet patent i olika kommuner och utvecklingen av exporten i olika regioner. Han har både studerat den FoU som bedrevs i företag och vid universitet och högskolor åren 1994 – 1999 och tittat på betydelsen av tillgång till högutbildad arbetskraft. Till detta har han lagt en rumslig dimension för att undersöka hur långt kunskapsöverföringen sträcker sig geografiskt.
Resultatet visar att kunskapsöverföringen har en mycket begränsad geografisk spridning. I bästa fall finns det ett kunskapsflöde inom den egna regionen, men ofta är spridningen mer lokal än så. Det visade sig också att det är tillgången till den FoU som bedrivs i företag liksom tillgången till högutbildad arbetskraft som sannolikt har betydelse för den ekonomiska utvecklingen, medan den FoU som bedrivs vid universitet och högskolor inte spelar någon större roll.
Att universitetsforskningens betydelse tonas ner i studien tycker Urban Gråsjö emellertid inte är så konstigt, eftersom den ju har andra mål än att stärka den ekonomiska utvecklingen och ofta är mer inriktad på grundforskning.
– Dessutom är det viktigt att påtala att jag tittat på den direkta nyttan. Universitetsforskningen kan ha en indirekt nytta som är svårare att uttala sig om, säger han och fortsätter:
– Det här ska inte tolkas som att inte universitetsforskningen behövs. Det gör den, inte minst för att säkra kvaliteten i grundutbildningen. Men det är viktigt att ha klart för sig vilka mål man har när man beslutar om hur samhällets resurser ska användas.
För att universitetsforskningen ska få en större effekt på svensk tillväxt måste enligt Urban Gråsjö samarbetet mellan akademin och industrin utvecklas. Den slutsatsen baserar han bland annat på att han i sin avhandling kunde han se att kunskapsöverföringen i ett land som USA fungerar bättre än i Sverige – något han tror beror på att man där har ett mer utvecklat samarbete mellan universiteten och industrin än här. Dessutom har ju också USA flera elituniversitet som sannolikt bidrar till att universitetsforskningens effekter blir större.
Urban Gråsjö lägger fram sin avhandling “Spatial Spillovers of Knowledge Production – An Accessibility Approach” vid Jönköping International Business School, Högskolan i Jönköping onsdagen den 13 september kl. 10.
Kontaktinformation
För mer information kontakta: Urban Gråsjö, tel 0520 – 22 36 75 , mobiltel 070-4614753 urban.grasjo@hv.se
