Gruppbeslut – så enkelt, så svårt
Att fatta beslut i grupp är enkelt – de flesta av oss gör det flera gånger varje dag – och samtidigt komplicerat. Vem har inte varit med misslyckade beslut, eller frågor som tar så lång tid att diskutera att man har glömt vad de gäller när man väl kommer till beslut? Magnus Gunnarsson undersöker i sin doktorsavhandling det självklara såväl som det gåtfulla med gruppbeslut.
Frasen “beslutsfattande i grupp” framkallar för många bilden av allvarliga män i kostym som fattar svåra beslut som påverkar tusentals människor. Det är ingen direkt felaktig bild, men gruppbeslut är så mycket mer – ett par som bestämmer vilka tapeter de ska ha i vardagsrummet, en projektgrupp som kommer överens om vilken arbetsmetod de ska använda, eller ett fotbollslag som bestämmer sig för att inte delta i en turnering 40 mil bort. De flesta av oss deltar faktiskt i gruppbeslut flera gånger varje dag, om än ofta ganska oviktiga beslut, som t.ex. vid vilken tidpunkt vi ska dricka kaffe, eller vilket program vi ska se på TV.
Men hur går det egentligen till när vi fattar beslut i grupp? Och vad är egentligen ett gruppbeslut? Magnus Gunnarsson försöker i sin avhandling gå till botten med dessa frågor. Han har använt sig av språkvetenskapliga metoder och även fokuserat på interaktionen och språket i gruppbeslut. Detta är tämligen nytt inom gruppbeslutsforskningen som tidigare har dominerats av socialpsykologer och kommunikationsforskare.
Gunnarsson har spelat in olika grupper som fattar beslut – från stadsdelsnämnder till gifta par – och sedan studerat samtalen i detalj. Studien visar att gruppbeslut nästan alltid handlar om att skapa åtaganden – när vi beslutat något innebär det att vi åtagit oss att handla på ett visst sätt – men att detta åtagande kan skapas på många olika sätt. Varje grupp utvecklar sina egna mönster för hur beslut fattas, och faktiskt också vad som överhuvudtaget räknas som ett beslut. I den ena gruppen kan ordföranden styra mer eller mindre enväldigt, i den andra argumenteras det häftigt om varje detalj, och i den tredje syns en ketchupeffekt i ställningstagandena: först kommer ingenting, sedan kommer ingenting, och så kommer alla åsikterna på en gång. Samtidigt finns det gemensamma drag i alla grupperna, t.ex. att det finns en stark önskan om att nå konsensus, röstning används ytterst sällan.
Till de mer användbara resultaten av avhandlingen hör en mall för hur beslut ska dokumenteras, råd till grupper som vill bli bättre på att fatta beslut, samt en varning till organisationer att inte sätta upp förment demokratiska grupper slentrianmässigt.
Avhandlingens titel: Group Decision-Making – Language and Interaction.
Opponent: Docent Richard Hirsch, Linköping
Disputationen äger rum lördagen den 16 september 2006 kl. 10.15
Stora hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås av Magnus Gunnarsson, tel. 070-291 66 63,
e-post: magnus.gunnarsson@ling.gu.se
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se
