Tema

Spektakulära metoder öppnar för nya upptäckter om det förflutna

Är tuberkulos en biologisk anpassning till kulturella förändringar? Hur påverkas DNA i skelettet under nedbrytningen av ben i jorden? Vilka är de senaste metoderna för att undersöka vad människor åt i forntiden? Det är frågor som kommer att diskuteras den 7-9 september då Arkeologiska forskningslaboratoriet vid Stockholms universitet anordnar ett symposium om forskningsmetoder med världens främsta forskare inom fältet biomolekylär arkeologi.

De spektakulära resultat som experterna i tv:s CSI får fram från färska brottsplatser bleknar när man inser vad man kan ta reda på genom analyser av flera tusen år gamla ben, jordprover och krukskärvor.

– Den arkeologiska forskningen använder allt mer av biokemiska analysmetoder. Övergången till jordbruk är en av de mest omvälvande förändringarna i människans tidiga historia och därmed också mycket omdiskuterad. De nya metoder som presenteras vid symposiet kastar nytt ljus över detta skeende. Konsumtion av mjölk och mjölkprodukter lämnar till exempel spår i skelettet som nu kan spåras med hjälp av analyser av kalciumisotoper. Och analyser av DNA i skelett från några av de äldsta jordbrukskulturerna i Centraleuropa ger ledtrådar till varifrån de kom, berättar Kerstin Lidén, professor i arkeologi med laborativ analys.

Ett drygt hundratal deltagare från olika delar av världen deltar i symposiet. Bland dem märks Michael Hofreiter från Max Planck-institutet i Leipzig, som publicerat mycket uppmärksammade studier av DNA från bland annat mammutar, grottbjörnar och neandertalare. En av de inbjudna sessionsledarna är Julia Lee-Thorp vid University of Bradford, pionjär inom arkeologiska isotopanalyser som hon applicerat på flera miljoner år gamla hominider (släktingar till förmänniskan Lucy) för att spåra deras kostvanor.

– De bidrag som presenteras här tillhör den absoluta forskningsfronten och jag tror att de kommer att ha stort inflytande på de frågor som diskuteras mest inom arkeologin, till exempel människans tidiga ursprung, husdjurens domesticering, förhistorisk diet och sjukdomars spridning, säger Kerstin Lidén.

Flera av metoderna som behandlas under symposiet kommer att tillämpas i ett nytt EU-finansierat tvärvetenskapligt projekt där tre av arrangörerna från Arkeologiska forsknings-laboratoriet deltar tillsammans med forskare inom zoologi, historia, matematik, biologi och psykologi. Projektet Cultapation (Dynamics and adaptation in human cumulative culture) ska utforska kulturell evolution utifrån såväl teoretiska som empiriska undersökningar. Det är ett samarbete mellan fyra lärosäten i tre länder och leds av professorerna Magnus Enquist (Stockholms universitet), Kimmo Eriksson (Mälardalens högskola) och Kevin Laland (St. Andrews University, Edinburgh); forskare från University of Bologna medverkar också i projektet.

Second International Symposium on Biomolecular Archaeology äger rum 7-9 september 2006 i G-salen, Arrheniuslaboratorierna, Stockholms universitet. Symposiet är öppet för media.

Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Kerstin Lidén, tfn 08-16 29 48, mobil 0730-378 173, e-post kerstin.liden@arklab.su.se
Gunilla Eriksson, forskare, arkeologiska forsknings-laboratoriet, tfn 08-16 11 62 e-post gerik@arklab.su.se / gunilla.eriksson@arklab.su.se

För anmälan:
Lena Holmquist Olausson, universitetslektor, Arkeologiska forskningslaboratoriet, tfn 08-16 21 78, e-post isba2@arklab.su.se

Spektakulära metoder öppnar för nya upptäckter om det förflutna

 lästid ~ 2 min