Barn experimenterar mer med sitt tal än vuxna uppfattar
När ett litet barn lär sig tala går det igenom stadier som vuxna inte kan uppfatta. En ny avhandling från Umeå universitet visar vad som sker under tidiga stadier av talutvecklingen.
Lingvisten Fredrik Karlsson har studerat hur barn lär sig uttala ord som inleds med sk, sp eller st, som till exempel orden skal, spak och stå. Studien visar vilka akustiska ledtrådar barn använder för att komma närmare målet, vilka ledtrådar som används för att förfina talet och vilka ledtrådar som inte alls verkar användas som en del i barnens talutveckling. I avhandlingen ges även bevis på tidigare okända stadier i utvecklingen, där barnet använder ljudegenskaper det nyligen upptäckt på ord där de inte skall förekomma. Det visar att barnet just då håller på att utveckla förståelse för hur dessa egenskaper ska användas.
Att lära sig tala är en komplex uppgift. Barnet måste lära sig att röra munnens olika delar med precision och att koordinera dem så att de kan härma talljuden de hör i sin omgivning. Ledda av reaktionerna på deras försök måste de dessutom komma fram till hur ljuden ska sättas samman just i där de bor. Genom allt större motorisk färdighet och förståelse för hur det ska låta blir barnets talljud med tiden mer komplexa. Allt eftersom upptäcker det nya talljud, och dessutom nya egenskaper hos de ljud de redan upptäckt. Barnet lär sig att upprätthålla kontrast mellan de olika ljuden och att bara använda de nya egenskaperna där de finns i det vuxna talet. Det sker genom interaktion mellan barnet och vuxna i dess närhet. Barnet observerar nämligen omgivningens reaktioner för att så komma fram till hur det ska låta.
Under vårt eget språktillägnande har vi vuxna lärt oss att sortera bort oviktiga ljudförändringar i språket. Barns talutveckling kan alltså inte studeras enbart genom att lyssna på barnet; den vuxna lyssnaren kan helt enkelt inte uppfatta vissa av de ljudexperiment som barnet gör under sitt utforskande av språket. Upplevelsen av barns yttranden blir färgade av lyssnarens eget språksystem och olika lyssnare kan därför beskriva samma barns utveckling på olika sätt. Därför har Fredrik Karlsson i sin studie kompletterat lyssnandet med avancerade akustiska mätningar.
Den 8 september försvarar Fredrik Karlsson, institutionen för filosofi och lingvistik, Umeå universitet, sin doktorsavhandling med titeln “The Acquisition of Contrast: A Longitudinal Investigation of Initial s+Plosive Cluster Development in Swedish Children”.
Disputationen äger rum kl. 10.15 i hörsal G Humanisthuset. Fakultetsopponent är professor Marilyn Vihman, School of Psychology, University of Wales, Bangor, Storbritannien.
Kontaktinformation
För mer information eller intervju kontakta gärna
Fredrik Karlsson, institutionen för filosofi och lingvistik
tel: 090-786 5684 eller e-post: fredrik.karlsson@ling.umu.se
