Artikel från Stockholms universitet
30 augusti 2006

Pressinbjudan: 2006 Stockholm Conference on Environmental Law and Justice, 6-9 september

Stockholms Miljörättscentrum arrangerar i år för första gången en internationell konferens på temat miljörätt och rättvisa. Konferensen hålls 6-9 september i Aula Magna vid Stockholms universitet och syftar till att fördjupa diskussionen om miljörätt och rättvisa i ett globalt sammanhang.

Cirka 25 inbjudna talare − forskare, domare, ambassadörer med flera. – kommer att ge viktiga och nydanande granskningar av begreppet rättvisa i olika rättsliga sammanhang som rör hälsa, miljö och nyttjande av naturresurser. Närmare 100 deltagare är anmälda, varav drygt hälften internationella. Ämnena som behandlas spänner över vitt skilda fält.

Richard Falk, som tidigare varit Olof Palmeprofessor och engagerat sig i en rad folkrättsliga frågor, inledningstalar på temat “Justice in the Second Cycle of Ecological Urgency”. Han kommer då att lyfta fram klimatfrågorna och oljeberoendet och vilka konsekvenser det får för den globala miljöpolitiken.

Därtill behandlar konferensen flera högaktuella juridiska och politiska frågor:

* Miljörättvisa under väpnade konflikter (Phoebe Okowa) I världen pågår en rad väpnade konflikter. Ofta får dessa stora konsekvenser för miljön och nyttjande av livsnödvändiga naturresurser. Hur hanteras sådana konflikter i folkrätten och hur inverkar rättsprinciperna på dem som berörs?

* Miljöskydd och mänskliga rättigheter (Diego Garcia Sayan) I såväl Europa som Nord- och Sydamerika har internationella regler om mänskliga rättigheter tillämpats i olika miljö- och hälsoskyddssituationer. Vad innebär det för skyddet av mänsklig hälsa och miljö?

* Kan transnationella företag hållas ansvariga för miljöskador?(Jonas Ebbesson, Priscilla Schwartz) En av globaliseringens tydligaste konsekvenser är hur företag kunnat etablera sig över statsgränserna i allt större utsträckning. Går det att hålla företag från industriländerna ansvariga i sina hemländer för skador som de orsakar utomlands, i länder med sämre miljölagstiftning och svaga myndigheter?

* Miljöutmaningar och allmänhetens inflytande i Kina och Indien (Qun Du, Jonna Razzaque) Kina och Indien, världens två mest folkrika länder står inför stora miljöutmaningar. Den ekonomiska tillväxten är stor i både Kina och Indien, men förmår båda länderna att hantera de miljöproblem som medföljer?

* Miljörättvisa och internationell handel (Nicolas de Sadeléer) I varje fall sedan WTO:s möte i Seattle 1999 har kopplingen mellan miljöskydd och internationell handel varit en självklar fråga inför varje möte, inte minst hos ett stort antal intresseorganisationer.

* Globala miljöförhandlingar: en fallstudie av ökenspridning (Bo Kjellén)
Bo Kjellén ledde de internationella förhandlingarna som resulterade i en global ökenkonvention med mer än 160 stater som part.

* Rättviseaspekter på Kyotoprotokollet (Jutta Brunnée, Malou Larsson) En central fråga i varje klimatförhandling rör ansvarsfördelning för att minska klimatförändringarna. Vilken potential har handel med utsläppsrätter att skapa ett rättvist system för att fördela ansvaret?

* FN:s arbete för att utbilda domare i miljörätt (Barbara Ruis) Sedan den stora konferensens om hållbar utveckling i Johannesburg, 2002, har UNEP arbetat med att utbilda domare i miljörätt. Sådan utbildning är väsentlig eftersom domare ofta saknar kunskap om miljöförhållanden, och om hur risker och osäkerheter ska hanteras.

* Domstolars betydelse för miljön och miljöskyddet (Ludwig Krämer, Jan Darpö) Domstolarnas betydelse för miljöskyddet skiljer sig påtagligt mellan olika länder och regioner. EG-domstolen har haft en avgörande betydelse för EG:s miljörätt. Sverige är det enda landet i världen med särskilda miljödomstolar. Hur inverkar det på miljöskyddet?

* Genus och miljörättvisa (Patricia Kameri-Mbote) Även miljölagar som på papperet framstår som jämlika och könsneutrala kan få olika konsekvenser för män och kvinnor, beroende på seder, rättstraditioner och olika rättsprinciper om ägande m.m.

* Miljörättvisa och förhållandet mellan Nord och Syd (Karin Mickelsen); Rättvisefrågor i internationell vattenrätt (Ellen Hey); Rättviseaspekter med avseende på genetiska resurser (Philippe Cullet) Samtliga globala miljöförhandlingar måste beakta industri- och utvecklingsländernas olika ekonomiska och sociala förutsättningar för att vidta miljö- och hälsoskyddsåtgärder.

Sammantaget ger konferensen en unik möjlighet att utveckla tankegångarna kring arbetet med att lyfta de rättsliga aspekterna av hållbar utveckling. (Det är redan klart att konferensbidragen ska ges ut i en bok av Cambridge University Press.)

Journalister har möjlighet att lyssna på talarna. Möjlighet finns även att intervjua enskilda talare. Ta då kontakt med Jonas Ebbesson eller Annette Löf, se nedan.


Mer information om konferensen finns på www.juridicum.su.se/EnvJusticeConf

Det går även bra att kontakta professor Jonas Ebbesson (jonas.ebbesson@juridicum.su.se,
tfn 08-162245) eller Annette Löf (annette.lof@juridicum.su.se, tfn 073-9983032) för vidare information samt kontakt med talarna.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera