Brister i betygssystemet
Svenska åttor får betyg på olika grunder. I många fall är det också svårt för elever och föräldrar att få reda på hur lärarna resonerar när de sätter betyg. Att lärarna själva måste skriva betygskriterier leder till att de skiljer sig kraftigt mellan skolorna.
Jörgen Tholin har i sin avhandling om betygssystemet: “Att kunna klara sig i ökänd natur”. undersökt de lokala betygskriterier som används för år åtta i grundskolan. Han har försökt närma sig texterna utifrån 14-åringarnas perspektiv.
Skolverket har formulerat nationella mål och betygskriterier för avgångsbetygen i nian, men inte för elevernas betyg i åttan.
Varje skola ska självständigt formulera på vilka grunder åttornas betyg ska sättas. Det gör skolorna på vitt skilda sätt.
Det nya målrelaterade betygssystemet med G, VG och MVG användes för första gången i grundskolan1996.
Jörgen Tholin samlade då in lokala dokument från 93 skolor. Han återvände till samma skolor 2005, för att se hur dokumenten ändrats över tid. Kriterierna skilde sig kraftigt sinsemellan. 25 procent av skolorna saknade betygskriterier i ett eller flera ämnen.
Under de tio år som betygssystemet använts har gränsen för G flyttats nedåt på många skolor.
Trots att betygen enbart ska bedöma elevernas kunskaper använder många skolor kriterier som att eleverna ska ha en positiv attityd till ämnet, eller vara på gott humör.
Dokumenten ska vara enkelt tillgängliga för elever och föräldrar, men det är tvärtom på många skolor. Vissa lärare ser betygskriterierna som sin privata egendom – på en skola vägrade lärarna till och med att lämna ut dokumenten till sin rektor.
Kriterierna är ibland skrivna på ett svårtillgängligt språk eller slarvigt sammanställda.
Avhandlingens titel “Att kunna klara sig i ökänd natur” är ett citat ur en skolas mål för ämnet Idrott och hälsa år åtta. Skolan har kvar samma felskrivning 2005 som den hade 1996 när Jörgen Tholin gjorde sin första granskning.
Det arbetskrävande betygsystemet har tagit kring en miljon av lärarnas arbetstimmar i anspråk under årens lopp, uppskattar Jörgen Tholin. Han betonar att det inte är lärarna som gör fel, det är systemet i sig som inte ger förutsättningar för att sätta likvärdiga betyg i åttan.
Samtidigt ser han positiva förändringar mellan 1996 och 2005, inte minst för lärarna en mer medveten diskussion om betyg och bedömning idag än för tio år sedan.
Jörgen Tholin tror att det bara finns en möjlighet att få mer likvärdiga betyg.
– Om vi ska ha betyg i grundskolan så hoppas jag att vi får centrala kriterier för alla år där eleverna ska få betyg, precis som det redan fungerar på gymnasiet.
Jörgen Tholin forskar vid Institutionen för pedagogik och didaktik vid Göteborgs universitet och arbetar som vicerektor på Högskolan i Borås.
Hans licentiatuppsats En roliger dans – som avhandlingen bygger vidare på – fick stor uppmärksamhet när den publicerades 2003.
Jörgen Tholin har själv arbetat som grundskollärare i svenska och engelska på Stenbocksskolan i Ulricehamn. Han inledde sin forskning om betyg efter att han och hans kolleger brottats med stora svårigheter när de för första gången skulle betygsätta eleverna enligt det nya systemet.
Författare: Jörgen Tholin, Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet
Avhandlingens titel: Att kunna klara sig i ökänd natur. En studie av betyg och betygskriterier – historiska betingelser och implementering av ett nytt system
Handledare: Professor Torgny Ottosson, Högskolan i Borås samt Högskolan i Kristianstad
Disputation: Onsdagen den 6 september 2006, kl 13.00 i sal M202, Högskolan i Borås
Opponent: Docent Per Gerrevall, Institutionen för pedagogik, Växjö universitet
Kontaktinformation
Kontakt: jorgen.tholin@hb.se, 033-4354114, 0709-104114
