Artikel från Uppsala universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

23 augusti 2006

Skolvalet förstärker segregation

Valet av skola är en del i barns identitetsarbete och bidrar till att förstärka uppdelningar mellan “vi” och “dom”. Valet av skola är alltså inte i första hand en konsekvens av en redan segregerad förort, utan något som används av barn och vuxna för att skapa sociala och rumsliga gränser. Det visar Katarina Gustafson i sin avhandling i pedagogik som hon försvarar vid Uppsala universitet den 22 september.

Frågan om skolval berör inte bara de vuxna, som formellt är de som väljer skola för sina barn, utan det är i hög grad en väsentlig del i barnens identitetsarbete. Katarina Gustafson har i sin avhandling jämfört 11-12-åringars identitetsskapande i två olika stadsdelar; ett egnahemsområde och ett multikulturellt område. Hon visar att barnen förhåller sig till rådande områdesdiskurser – de sätt på vilka man diskuterar och förstår sitt eget och andras bostadsområde – och därmed blir delaktiga i att konstruera både skolor och områden som så kallade “no-go-areas”. Segregation visar sig vara en process där olika aktörer, även barn, är delaktiga i att skapa och upprätthålla en rumslig åtskillnad mellan olika grupper. I den processen ingår skapandet av “vi” och “dom” – något som förstärker skillnader mellan olika grupper oavsett om det sker på en skolgård eller i en förorts olika stadsdelar.

– Det var så oerhört tydligt att segregation är en process. Barnen i egnahemområdet var oerhört uppfyllda av skolvalet, medan det för barnen i det multikulturella området inte ens var en fråga, säger Katarina Gustafson.

Svaren på till synes enkla frågor som “var barnen brukar vara eller inte vara, vilka som är deras favoritplatser, vad de gör vid de olika platserna och tillsammans med vilka” ger i Katarina Gustafsons studie inblick i de komplexa processer som identitetsarbete utgör. I analyserna studeras barns agerande och berättelser, i form av fotografier, intervjuer och kartor.

Studien bygger på ett flerårigt fältarbete i en förort med segregerade skolor och stadsdelar. Barn tillbringar stor del av sin vardag i skolan och stadsdelen. Här samspelar de med andra – både barn och vuxna – på lektioner och raster, på väg till och från skolan, i parker och köpcenter. Skolan och stadsdelen är sammanhang som på många sätt är väsentliga i barns liv, som har många beröringspunkter och som påverkar varandra.

Kontaktinformation
Kontaktperson: Katarina Gustafson, tel: 018-471 16 82, 0708- 288 360 eller via e-post: katarina.gustafson@ped.uu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera