Tema

Det svenska betygssystemet haltar

Svenska fjortonåringars betyg kan vara hur orättvisa som helst .Varken Skolverket eller politikerna gör något åt det.Jörgen Tholins avhandling ”Att kunna klara sig i ökänd natur” pekar på stora brister i det svenska betygssystemet.

Jörgen Tholin på Högskolan i Borås har forskat om de lokala betygskriterier som används för år åtta i grundskolan.
– De skiljer sig kraftigt mellan olika skolor, säger han.
Vårt målrelaterade betygssystem med G, VG och MVG användes för första gången i grundskolan 1996. Då ersattes 1-5-skalan och det utskällda normrelaterade betygssystemet där eleverna jämfördes med varandra.
Skolverket har formulerat nationella mål och betygskriterier för avgångsbetygen i nian, men eleverna får sitt första betyg vid slutet av höstterminen i åttan.
Varje skola ska självständigt formulera på vilka grunder åttornas betyg ska sättas.
– Tanken var att skolorna skulle sätta sig tillsammans med eleverna och gemensamt bestämma vilka mål man skulle uppnå under terminen. Istället har lärarna själva formulerat kriterierna.

Jörgen Tholin samlade in lokala dokument med mål och betygskriterier från 93 skolor 1996. Han återvände till samma skolor 2005.
Skolornas betygskriterier skiljer sig kraftigt åt. Några har inga kriterier alls – var fjärde skola saknar helt betygskriterier i ett eller flera ämnen.

Under de tio år som betygssystemet använts har gränsen för G flyttats nedåt på många skolor. Trots att Jörgen Tholin främst är kritisk mot systemet och anser att lärarna fått ett omöjligt uppdrag har han reagerat på att en del lokala mål och kriterier är så svåra att förstå.
– Vissa kriterier för G har nästan ett löjets skimmer över sig. I en skolas kriterier för engelska i åttan står det till exempel att eleverna ska kunna kroppsdelar, vilket är något av det första man brukar lära sig när man börjar med engelska.
Betygen ska enbart bedöma elevernas kunskaper. Ändå använder många skolor kriterier som att eleverna ska ha en positiv attityd till ämnet, eller vara på gott humör.
– Ibland verkar det som om lärarna har gjort någon sorts önskelista för hur det ska vara på jobbet… Självklart vill man gärna ha glada elever, men humöret ska inte slå igenom i betyget. Betygen ska inte heller användas som hot eller straff för den som inte uppför sig som läraren önskar.

Dokumenten ska vara enkelt tillgängliga för elever och föräldrar, men det är tvärtom på många skolor. Vissa lärare ser betygskriterierna som sin privata egendom – på en skola vägrade lärarna till och med att lämna ut dokumenten till sin egen rektor.
– Det var förstås ett undantag.
Ofta är det svårt för elever och föräldrar att få reda på hur lärarna resonerar när de sätter betyg.
– Jag har försökt läsa dokumenten ur elevens perspektiv och många är skrivna på ett obegripligt sätt. Språket är svårtillgängligt, författarna utelämnar information eller har med alldeles för mycket information. Lärarna verkar nästan ha skrivit dem för sin egen skull, inte för att någon annan ska läsa dem.
Kriterierna är ibland slarvigt sammanställda. Avhandlingens titel ”Att kunna klara sig i ökänd natur” är ett citat ur en skolas mål för ämnet Idrott och hälsa år åtta. Skolan har kvar samma felskrivning 2005 som den hade 1996 när Jörgen Tholin gjorde sin första granskning.

Jörgen Tholin har själv arbetat som grundskollärare i svenska och engelska på Stenbocksskolan i Ulricehamn. Han inledde sin forskning om betyg efter att han och hans kolleger brottats med stora svårigheter när de för första gången skulle betygsätta eleverna enligt det nya systemet.
Det arbetskrävande betygsystemet har tagit kring en miljon av lärarnas arbetstimmar i anspråk under årens lopp, uppskattar han. De flesta lärare är ambitiösa och vill göra sitt bästa.

Efter kritik från Riksrevisionen som granskat betygen gjorde Skolverket några uttalanden i frågan om betygsättning i grundskolan . Skolverket hävdade då bland annat att problemen berodde på att den nya lärarutbildningen inte utbildade studenterna i hur man sätter betyg.
– Det var inte sant, eftersom nästan inga lärare hade utexaminerats från den nya utbildningen. Men Skolverket flyttade fokus från sig själva till lärarna.

Den förra normrelaterade betygsskalan debatterades hett bland politiker och i media. 1-5-skalan där en viss procentandel elever skulle få ett visst betyg var kritiserad och många längtade efter ett nytt system.
Men trots att vårt målrelaterade betygssystem funnits i tio år nu, diskuterar ingen hur systemet fungerar.
Skolverket har inte gjort någon ordentlig utredning, och ingen politiker har heller tryckt på för att betygen i åttan ska utredas ur likvärdighetsperspektiv. Politikerna debatterar huruvida betygen ska komma i trean, sjuan eller åttan, inte på vilka grunder de ska sättas eller hur man ska kunna sträva mot rättvisare betyg.
Att debatten om det svenska betygssystemet inte existerar förvånar Jörgen Tholin.
– Som politiker borde man ha ett ansvar för de beslut man tagit, kunna ställa sig vid sidan och se hur systemet har fungerat. Hade politikerna verkligen tänkt ge så mycket makt åt enskilda lärare? Och ingen har heller svarat på den mest grundläggande frågan: Varför ska vi ha lokala kriterier överhuvudtaget?
Kanske beror tystnaden på att varken politiker, elever eller föräldrar känner till hur systemet fungerar. Jörgen Tholin misstänker att svenska politiker inte har en aning om att det inte finns nationella mål och betygskriterier för åttan.
Känner elever och föräldrar till hur systemet fungerar, tror du?
– Nej. Nästan ingen är medveten om att deras betyg kanske hade sett annorlunda ut om de gått i en annan skola. Vi svenskar har en väldig tilltro till myndigheter och tror att allt är centralt reglerat och genomtänkt.
Avhandlingen visar en mörk bild av tillståndet. Finns det några positiva förändringar mellan 1996 och 2005?
– Ja. De allra värsta exemplen är bortrensade från skolorna, till exempel slarviga betygskriterier som någon rafsat ner för hand. Många lärare har jobbat oerhört mycket med kriterierna under dessa år. Frågan är om det är rimlig resursanvändning att lägga ner alla dessa arbetstimmar.
Vad kommer då att hända med betygssystemet i framtiden?
– Om vi ska ha betyg i grundskolan så hoppas jag att vi får centrala kriterier för alla år där eleverna ska få betyg, precis som det redan fungerar på gymnasiet. Det finns ingen chans att få likvärdiga betyg annars.

Text: Lena Kvist

Fakta:
* 93 skolor var med i undersökningen 1996. 85 av skolorna finns med i uppföljningen 2005.
* Var fjärde skola saknar lokala betygskriterier i ett eller flera ämnen
* Var femte skola har inte betygskriterier för MVG, trots att hela betygsskalan G, VG och MVG ska användas även i åttan.
* Jörgen Tholin har tidigare skrivit licentiatuppsatsen ”En roliger dans”, som fick stor uppmärksamhet när den publicerades 2003.

Fakta:
Jörgen Tholin disputerar den 6 september klockan 13.00 i sal M202 på Högskolan i Borås.
Avhandlingen är skriven vid Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet.
Handledare: Professor Torgny Ottosson, Högskolan i Borås samt Högskolan i Kristianstad
Opponent: Docent Per Gerrevall, Institutionen för pedagogik, Växjö universitet

Kontaktinformation
jorgen.tholin@hb.se, 033-4354114, 0709-104114

Det svenska betygssystemet haltar

 lästid ~ 5 min