Forskning slår hål på myter om fotbollens ekonomi och psykologi
Fotboll är förknippad med en mängd olika beslut- och bedömningssituationer med varierande grad av rationalitet och risktagande. Fotbollssituationerna tänjer i många fall på människans förmåga att behandla information på rätt sätt och är därför av stort teoretiskt intresse för ekonomi, psykologi och andra discipliner.
En vecka före avsparken av VM 2006 hölls en workshop om ekonomiska och psykologiska aspekter kring fotboll i tyska Mannheim. Denna workshop organiserades av forskare vid Handelshögskolan i Stockholm, City University i London och universitetet i Mannheim. På workshopen diskuterades olika spörsmål om världens mest populära sport. Bland annat behandlades fenomen som anknyter till själva spelet på planen och företeelser utanför planen. Några av workshopens slutsatser var:
Domare tenderar att favorisera hemmalaget genom att lägga på betydligt mer extratid när hemmalaget ligger under. Denna tendens har dock sällan någon avgörande påverkan på matchens slutsresultat.
Tre allmänt utbredda uppfattningar om själva spelet påvisades vara osanna: (1) Det finns inga belägg för att “heta” spelare som tidigare har gjort mål även kommer att göra så i nästkommande matcher. (2) Ett mål som görs i slutet av första halvlek är inte mer avgörande än ett mål som görs tidigare i denna halvlek. (3) Lag som precis har gjort mål är inte mer känsliga för att släppa in mål än vid andra tillfällen under en match.
Holländaren Neeskens innovativa straffspark från 1974 revolutionerade konsten att lägga straffar på så sätt att det blev mer komplicerat att skjuta och rädda dem med påföljden att fler straffar blir mål.
Stöd från fansen har betydelse, vilket tar sig i uttryck i att dels hemmalaget tar hem omkring 60 procent av totalt antal poäng under en säsong, dels i att fler straffar missas när hemmalagets straffskyttar möter den del av arenan där dess supportrar finns.
Avskedandet av tränare har ingen större effekt på ett lags prestation förutom en liten men övergående tendens till fler segrar på hemmaplan. Däremot blidkas lagets supportrar.
Experters prognoser av matcher i fotbolls-VM är inte mer träffsäkra än dem som genereras genom att utgå från världsranking, maratontabell och odds. I allmänhet lyckas de tippa cirka 50 procent rätt. Experters och amatörers prognoser av utgången av VM 2006 var i stort sett identiska.
Bookmakers är oerhört skickliga och precisa när det gäller att bedöma odds för olika utfall av matcher i fotbolls-VM. Detta innebär begränsade möjligheter att konsekvent tjäna pengar på att utnyttja brister från spelbolagen.
Länder med många landslagsspelare aktiva i utländska ligor och som importerar fåtalet utländska spelare till den egna ligan anses ha bäst möjlighet att vinna årets fotbolls-VM. Exempel på sådana länder är Holland, Tjeckien och Frankrike.
Slutsatserna från workshopen erbjuder nya perspektiv till att betrakta fotboll och kommentera VM 2006. Rapporterna och föredragen som presenterades på workshopens kommer småningom att publiceras i en bok.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Dr. Patric Andersson, Handelshögskolan i Stockholm
Tel. 08-736 9576
E-post: patric.andersson@hhs.se
Prof. Peter Ayton, City University i London
E-post: p.ayton@city.ac.uk
Dr. Carsten Schmidt, University of Mannheim
Tel. +49 621 181 3447
E-post: cschmidt@sfb504.uni-mannheim.de
