Storebror ser dig
De senaste åren har vi haft en livfull debatt om filmning och kameraövervakning på offentliga platser. Säkerhet och brottsbekämpning ställs ofta emot den personliga integriteten. Studier visar att övervakningskameror kan minska brottsligheten, men få studier handlar om vad enskilda medborgare känner. Många oss tycker det är obehagligt att bli filmade av kameror på offentliga platser, men kan acceptera det under vissa omständigheter. Det är en av slutsatserna i studier som gjorts i Sverige och USA. Den negativa inställningen finns i båda länder och hos båda könen. Men det finns intressanta skillnader. Kvinnor är i allmänhet mer negativa än män – det gäller i båda länderna. Och svenskar har större invändningar mot filmningen än amerikaner.
I Sverige har vi haft en tämligen restriktiv hållning till kameror på offentliga platser, men den ökande brottsligheten förändrar vår inställning. Antalet kameror på allmän plats har ökat under senare år. De första svenska studierna visar att kameraövervakning i brottsförebyggande syfte har positiva effekter.
Vi börjar vänja oss vid att se kameror övervakningssyfte. Men hur känner vi för kameror som används av andra skäl på offentlig plats? Vad betyder det för den personliga integriteten? Vad tycker man om att bli filmad? Det har varit fokus med en studie som gjorts i USA och sedan upprepats i Sverige.
Den ursprungliga amerikanska studien genomfördes av professor Batya Friedman, University of Washington 2002. 2005 replikerades studien här i Sverige av två magisterstudenter – Lina Eidmar och Catherine Sallmander Prien – på Institutionen för Data- och systemvetenskap, Stockholms universitet och KTH med professor Kristina Höök som handledare. DSV finns på Campus IT-universitetet i Kista.
Undersökningarna genomfördes på likartat sätt. En videokamera sattes upp längs en gångväg på universitetsområdet. De förbipasserande fick svara på en enkät och några togs dessutom ut för djupintervjuer. Frågor ställdes om reaktioner på kamerorna och känslan av intrång i den privata sfären.
Den svenska studien visar att de flesta (75 %) var förvånade över kamerornas närvaro och nästan hälften uttryckte tydligt att de tyckte att det var ett intrång i den personliga integriteten. Amerikanerna är inte alls lika förvånade eller lika negativa – ungefär varannan resp var fjärde i den amerikanska studien.
Studien visar också att filmningen skulle ha uppfattats mindre negativt om det funnits en förklarande informationsskylt i anslutning till installationen. Och det fanns större acceptans för om bilderna enbart används lokalt och kunde ses på ett kontor inom universitetsområdet. Också här var amerikanerna genomgående mer accepterande än de svenska deltagarna.
Professor Kristina Höök ville göra en svensk uppföljning av den amerikanske kollegans Batya Friedmans undersökning. Hon hade då inga förväntningar på att hitta några större skillnader mellan länderna. Möjligen skulle vi svenskar vara lite mer vana vid kameramobiler och därmed vara mer vana att bli filmade.
– Att svenskarna skulle vara så mycket mer negativa till att bli filmade var oväntat, menar Kristina. Men när vi läst och tolkat intervjuerna så ser vi hur vi svenskar har en större tilltro till myndigheter. Vi förväntar oss att vårt privatliv ska skyddas av lagar och regleringar. Amerikanerna å andra sidan verkar inte ha så stor tilltro till myndigheterna och förväntar sig inte att deras privatliv ska skyddas.
Men Lina Eidmar och Catherine Sallmander Prien är inte lika förvånade över skillnaderna. De har bott utomlands och alltså själva upplevt skillnader i mentaliteten.
– Alla vet ju vi svenskar sägs hålla oss på vår kant och ha ett ovanligt stort behov av “personligt utrymme”, påpekar Lina och Catherine. Vi släpper inte främlingar inpå livet – vare sig fysiskt eller psykiskt.
Lina och Catherine är inte heller så förvånade över att kvinnor är mer känsliga än män. Och tycker att det är glädjande att svenska män tycks vara mycket mer känsliga än amerikanska.
– Det vore spännande om undersökningen kunde upprepas i andra länder. Man behöver nog inte komma särskilt långt från Sverige för att hitta stora skillnader jämfört med det resultat vi fick här, tror Lina och Catherine.
Who is watching you? Den svenska rapporten som pdf-fil: Resultatredovisningen sid 44-66
http://www.it-univ.se/upl/filer/789.pdf
Kontaktinformation
Ytterligare upplysningar:
Lina Eidmar, mobil 0706-55 80 12
Catherine Sallmander Prien, mobil 0708-9231 89
Kristina Höök, mobil 070-5617035
