Artikel från Göteborgs universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

8 juni 2006

Hur använder vi begreppet moral?

Idéhistoria har under lång tid setts som ett ämne i avsaknad av teori och metod. Teoretiskt har det emellertid hänt mycket under senare år, och influenserna från olika teoritraditioner har varit många. Detsamma kan knappast sägas gälla för den metodologiska utvecklingen. Gert Magnusson presenterar i sin avhandling en metod för begreppsliga undersökningar, som syftar till att avhjälpa denna brist. Avhandlingen handlar om moral.

Metoden är skapad för att kunna användas för att granska all språkanvändning, men exemplen är främst hämtade från akademiska texter. Det begrepp som valts för att visa vad metoden kan användas till är moral. Detta begrepp fungerar som ett genomgående exempel i avhandlingen. Med utgångspunkt i detta diskuteras allmänna drag i kristendomens moralförståelse, i Kants moralfilosofi, i utilitarismens sätt att betrakta moraliska problem, samt frågor om djurens frigörelse och djurrättsaktivism.

De tre huvudsakliga metodologiska verktygen är begreppens betydelse, deras användning, och gränserna för deras betydelse och användning. Ansatsen är vardagsspråksfilosofisk vilket innebär att vi för det första når betydelsen hos ett begrepp eller ord på svenska genom att vi kan svenska (man kan också ta ordböcker till hjälp).

Användningen av begrepp kan, för det andra, granskas genom att man ger akt på i vilka situationer, och under vilka förutsättningar, ett visst begrepp används. Användningen kan vara såväl i tal som i skrift. Begrepp har i de flesta fall flera betydelser och användningar. Ett begrepp som moral betyder exempelvis inte exakt detsamma inom utilitarismen som i Kants moralfilosofi. När det gäller hur ett begrepp kan användas så är språkets böjlighet ännu större. De situationer där vi kan använda oss av moralbegreppet kan vara oerhört mångskiftande.

Men ett begrepp kan inte betyda vad som helst, och det kan heller inte användas hur som helst. Det finns gränser. Att göra reda för dessa gränser är det tredje draget i metoden. Tillsammans ger redogörelsen för betydelse, användning och gränser, en översikt över det valda begreppets plats i språket.

Avhandlingens titel: Språk och värld: Metod, exempel, etik.
Opponent: Fil. Dr Ola Fransson, Malmö
Disputationen äger rum fredagen den 16 juni 2006 kl. 10.00
Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg

Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås av Gert Magnusson, tel. 031-773 45 27 (arb.),
gert.magnusson@idehist.gu.se

Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera