Tema

Varför använder vi betyg när det gäller utbildning?

Nästa år träder den så kallade Bolognaprocessen i kraft som innebär en genomgripande universitetsreform inom hela EU-området, då bl a en ny gemensam betygsskala skall införas. Men varför har det blivit så naturligt och självklart att använda betyg i utbildningssammanhang? Och hur har det sett ut historiskt sett? Dessa frågor är utgångspunkten för Gro Hanne Aas’ avhandling i idé- och lärdomshistoria.

Avhandlingen består av flera studier som rör bruket av betyg i utbildning. Man brukar tillskriva jesuiterna införandet av användning av betyg när det gäller utbildning och avhandlingsförfattaren har gjort en närstudie av jesuiternas skolplan från 1599, Ratio Studiorum. En av slutsatserna är att införandet av sifferbetyg, som det då handlade om, bäst kan förstås utifrån organisationens behov av fördelning av studenter och inte primärt som ett element för att motivera studenterna.

Normalfördelning av betyg i högre utbildning aktualiseras nu genom att länderna som deltar i Bolognaprocessen förhåller sig till ECTS – ”European Credit Transfer and Accumulation Systems”, ett system där betygsskalan från A-E skall vara normalfördelad. Gro Hanne Aas har gjort en analys av införandet av normalfördelning av betygen i norska folkskolan 1939. Normalfördelningen ses i relation till enhetsskolepolitik, reformpedagogik, vetenskaplighet och befolkningspolitik.

På 1970-talet var användningen av betyg i skolan utsatt för hård kritik i många länder. I avhandlingen analyseras ett förslag om att avskaffa betygen i ungdomsskolan i Norge. Betygssystemet var utsatt för hård kritik och Norges största parti gick in för att ta bort betygen. Men det visade sig att betygen hade stort stöd hos den norska befolkningen. Först genom att studera betygssystemets många olika funktioner kan man förstå varför inte kritiken resulterade i en reformpolitik. 1970-talet var också ett stort decennium för klassresor. Den nya kritiken av betygen som exkluderande och skapare av olikhet kunde inte underminera mångas erfarenheter av betyg som redskap för en inkluderande meritokrati. Avhandlingsförfattarens studium av boken The Rise of the Meritocracy, som utgavs 1958, görs med utgångspunkten att utveckla en bättre förståelse av vad som ligger i meritokratiska normer. Boken är ett satiriskt tankeexperiment som beskriver ett framtidssamhälle, där man konsekvent genomfört ett system där alla har samma chanser att väljas ut till utbildning och positioner i ett strikt klassamhälle. Ordet meritokrati myntas i denna bok som en beteckning på en typ av elitsamhälle som författaren Michael Young tar avstånd ifrån. Ändå har meritokrati blivit inarbetat i många språk som en positiv term, som en beteckning på principer om att det inte skall vara arv och pengar som ska avgöra vad man skall göra här i livet utan egna meriter.

Betyg är ett vardagsfenomen. Många kvinnor och män världen över har erfarenheter av att förhålla sig till betyg i utbildningssammanhang. Många har också synpunkter på meritokrati som fenomen, både med och utan kunskap om själva termen. Avhandlingen kastar ljus över betyg och meritokratiska normer som ett bredare kulturellt fenomen – ett tema som är föga behandlat i andra vetenskapliga sammanhang.

Avhandlingens titel: Likhet uten solidaritet? Idéhistoriske studier av karakter i utdanning og meritokrati.
Opponent: Professor Lennart Olausson, Malmö
Disputationen äger rum lördagen den 10 juni 2006 kl. 10
Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg

Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås av Gro Hanne Aas, tel. + 47 2102 18 26 (arb), +47 22 69 97 34 (hem), e-post: gro.hanne.aas@nokut.no

Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se

Varför använder vi betyg när det gäller utbildning?

 lästid ~ 2 min