Tema

Liberal patriotism präglade 1800-talets historiebilder

Genom omfattande spridning har många bilder bidragit till att forma generationers uppfattningar av historiska personer, händelser och förlopp. En liberalt färgad demokratisk nationalidé genomsyrade 1800-talets bildningsambitioner. I skolmaterial, planschverk och äventyrsböcker ville man förmedla idén om ett gemensamt svenskt arv. Anders Nodins avhandling visar hur bilden i de illustrerade texterna fick en allt större och mera mångfacetterad betydelse.

Avhandlingsförfattaren kartlägger ett fält av under 1800-talet utgiven illustrerad litteratur, som handlar om svensk historia. Litteraturen sätts in i skilda, men samverkande, sammanhang, såsom skolpedagogikens idévärld, folkbildningssträvanden och romanläsningens upplevelser. Diskussioner kring synen på och effekten av fakta och fiktion, empiri och berättelse, likaväl som förklaring och åskådliggörande genom texter och bilder är centrala.

Bildningsambitionerna ses som ett möte mellan olika sociala grupper i samhället. Initiativen kom från personer och intressegrupper med liberala utgångspunkter. Det rör sig sällan om ett klassmotsättningsperspektiv, utan snarare om en strävan efter konsensus. I detta sammanhang var bildning kring nationens historiska ödesgemenskap en väsentlig faktor. Denna liberala patriotism uttryckte många gånger radikala demokratiska krav, och tog intryck av de befrielse- och enhetskamper som fördes på kontinenten.

Anders Nodin lägger en särskild tonvikt vid pedagogisk användning av bilder, i ABC-böcker, läseböcker av berättande karaktär och faktainriktade läroböcker. Många pedagoger, såsom Per Adam Siljeström och Carl Georg Starbäck, framhöll berättelsens stora betydelse för att levandegöra empiriskt insamlade fakta, genom lärares muntliga framställningar och läseböckernas komplettering av läroböckerna. Det ligger i såväl populärvetenskapliga framställningars som skönlitteraturs natur att åskådliggöra genom narrativt engagemang.

Några årtionden in på 1800-talet började historiska bildverk att publiceras. Framför allt kom bilderna i Carl Wahlboms Fosterländska Bilder1520-1632 (1838) och i Carl Andreas Dahlströms planschverk att bli förebildliga och reproducerades i så hög utsträckning att de fick status av närmast källkaraktär. En milstolpe beträffande illustrering är Sveriges Historia från äldsta tid till våra dagar, med över två tusen träsnitt, som utkom i sex band 1875-81.

I Verner von Heidenstams Svenskarna och deras hövdingar (1908-1910) är gränserna mellan lärobok, läsebok och skönlitteratur flytande. Läsaren kan delta i de avgörande händelserna i närheten av hjältar och skurkar från det förflutna, såsom i dagdröm och lek. Gula brigadens hjältar, skriven av Nils Hydén 1899, innehåller över hundra originalillustrationer, utförda av Einar Torsslow. Den är ett bra exempel på den rika flora av äventyrsböcker för ungdomar som framträdde mot slutet av seklet.

Avhandlingens titel: ”Fosterländska bilder.” Den svenska historien i 1800-talets illustrerade läromedel, historieböcker och romanfiktion.
Opponent: Fil. Dr Tomas Björk, Stockholm
Disputationen äger rum fredagen den 9 juni 2006 kl. 10.15
Hörsalen, Göteborgs konstmuseum, Götaplatsen, Göteborg

Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås av Anders Nodin, tel. 031-773 27 88,
mobiltel. 0702-01 53 39, e-post: anders.nodin@arthist.gu.se

Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se

Liberal patriotism präglade 1800-talets historiebilder

 lästid ~ 2 min