Tema

Halvtid för studentens bäste vän

En stor, nyfiken och förväntansfull åhörarskara infann sig den 30 maj vid ett symposium om framtidens Internetanvändande på Kulturhuset i Stockholm. Bakom arrangemanget stod en forskartrio från Högskolan i Borås – Mikael Lind, Olov Forsgren och Lars Albinsson – samt partners från näringslivet och den akademiska världen i projektet e-Me.

Någon halvtimme innan evenemanget skall börja haffar jag Mikael Lind på väg från en förberedelse till en annan, och frågar honom om betydelsen av dagens arrangemang:
– Det är ett oerhört viktigt tillfälle för oss att presentera vad vi kommit fram till under våra analyser, samt till att knyta nya kontakter och inspireras till fortsatt arbete.
Under ett års tid har han, Olov Forsgren och Lars Albinsson, i samverkan med ett sextiotal studenter från Borås, Stockholm och Barcelona, kartlagt vilka behov dagens studenter har av en så kallad elektronisk assistent; en hjälpreda som kan koordinera olika elektroniska tjänster och få oss att ta kontroll över det enorma utbudet på Internet. Forskarna har utgått från en verklighet där många studenter har fem e-postadresser och lägger onödigt mycket tid på att söka allehanda elektroniskt tillgängligt material.
Projektet e-Me skiljer sig från traditionell forskning, genom att vara direkt inriktat på att förbättra livssituationen för en särskild grupp i samhället, dvs. studenterna. Mikael Lind ser e-Me som ett pilotprojekt för professionsforskning och framhåller särskilt betydelsen av att man lyckats få många företag som partners.

Elektronisk paradox

Riktigt vad e-Me är vet ingen ännu. Det är en idé, en vision, som är på god väg att få fastare konturer. Man skulle kunna säga att den individuellt utformade elektroniska assistenten, är en korsning mellan en effektiv sekreterare med oerhörd arbetskapacitet och en mångsidig expertpanel.
Forskarna talar om ”the electronic service paradox”. Informationsmängden på Internet är oändligt stor, enligt Lars Albinsson finns det 38 000 (!) kategorier av elektroniska tjänster. Ändå upplever många användare att deras efterfrågan av service och information inte tillgodoses. Paradoxen finns också på utbudssidan. Företag spenderar mycket pengar på reklam men är inte nöjda med resultatet av sina elektroniska PR-insatser. Med e-Me är förhoppningen att skapa en struktur som genom skräddarsydda användarprofiler tillgodoser både konsumenters och producenters intressen.
Med i Stockholm var Hans Persson, Föreningssparbanken Sjuhärad. Han ser e-Me som ett nytt sätt att inleda och vårda kundkontakter:
– Studenterna vid Högskolan i Borås är en viktig målgrupp för oss. Om vi kan skapa bra relationer till dem under deras utbildningstid har vi goda chanser att få behålla dem som kunder.

Filmvisning

På symposiet redovisade Mikael Lind, Olov Forsgren och Lars Albinsson sina resultat i halvtid (ett år återstår av projekttiden). Detta skedde dock inte på traditionellt vetenskapligt vis, utan med hjälp av filmen ”e-Me, the movie!” samt en booklet med seriefiguren ”Nya” i huvudrollen.
I forskningsrapporten e-Me Stories & Scenarios presenteras i tio scenarier vad studenterna helst vill få hjälp med av en elektronisk assistent. Hit hör att söka jobb, sortera den väldiga mängden av mail, sköta anmälningar till universitet och högskolor samt att få elektroniska besked om ändrade planer – till exempel inställda föreläsningar.

På programmet stod också en kortare föreläsning av en pionjär inom amerikansk IT-forskning – professor Richard O. Mason, Southern Methodist University of Dallas. Richard O. Mason har arbetat med liknande frågeställningar som Boråsforskarna, men säger att e-Me-visionen representerar något unikt, en idé som han inte sett motsvarigheten till någon annanstans.
Åhörarna fick därefter en guidning i det koncept i informationselektronikens värld som går under namnet ”Web 2.0”. Carlo Pompili från Swedish Institute of Computer Science (SICS) beskrev ”Web 2.0” som summan av ett antal trender och fenomen som uppträtt samtidigt på Internet. Enligt Mikael Lind kan e-Me ses som ett försök att vidareutveckla och personalisera ”Web 2.0”.
Symposiet avslutades med en både underhållande och perspektivrik paneldebatt med företrädare för Microsoft, VM-data, Liber bokförlag, SICS, samt Dataföreningen. Till panelen hörde även Madeleine Åkesson, som läser andra året på dataekonomprogramet vid Högskolan i Borås. Hon beskriver e-Me som en lysande idé som det är svårt att riktigt förstå vidden av. Bland annat förväntar hon sig att kunna få hjälp med karriärplaneringen:
– På den allt tuffare arbetsmarknaden efterfrågas unika kompetenser. Jag hoppas kunna få information av den elektroniska assistenten om kurser som jag kan komplettera dataekonomprogrammet med.
Förvaltningschef Lisbet Kristiansson tror att elektroniska assistententer kan bli ett viktigt verktyg i lärosätenas rekryteringsarbete:
– E-me ligger helt rätt i förhållande till Högskolan i Borås övriga satsningar på att utveckla en modern Webb. Vi har höga ambitioner och kvalitetskrav på vår studentservice. Nästa steg blir att starta ett pilotprojekt som konkretiserar e-Me för högskolans studenter.

Konsumentmakt på Internet

Som rubrik på symposiet stod ”Turning the Internet around”. Hårt sammanfattat innebär detta ett maktskifte i den elektroniska världen, som hittills har byggts upp efter företags och organisationers behov. Genom e-Me förs initiativet över till användarna.
Professor Richard O. Mason såg i sitt föredrag tanken på en elektronisk assistent som ett uttryck för den viktigaste trenden just nu i den internationella ekonomin: att konsumenterna tar makten.
E-Me är dock inte ett användarorienterat system bland andra. I vanliga fall är det organisationernas och företagens intressen som styr även de systemen. I halvtidsrapporten exemplifierar Lars Albinsson, Olov Forsgren och Mikael Lind detta genom att retoriskt fråga om det är troligt att Skatteverket utvecklar ett verktyg som hjälper medborgarna att minska skattebördan.
Kanske kunde e-Me bäst beskrivas som ett frigörelseprojekt. Det frigör studenternas tid, gör det möjligt för dem att lägga fler timmar på studier och färre på surfande. Den elektroniska assistenten utför ett frihetsarbete också genom att hålla reda på almanackan och rädda studenten från oönskad reklam och andra skräpmail.
Sådana behov har vi väl lite till mans. Som Dataföreningens Annica Bergman framhöll under paneldebatten: ”Vi tillhör alla målgruppen för den elektroniske assistenten.”

Text: Johan Sundeen
Foto: Torbjörn Boström

Kontaktinformation
Mikael Lind, universitetslektor Högskolan i Borås
Telefon: 033-4354097
Mobiltelefon: 0705-664097
e-post: mikael.lind@hb.se

Halvtid för studentens bäste vän

 lästid ~ 4 min