Tema

Åkergrodan anpassar sig till sura miljöer

Fredrik Söderman har i sitt avhandlingsarbete studerat hur åkergrodan påverkas av sura miljöer. Resultaten visar att åkergrodan kan anpassa sig till sur miljö, men tillväxten blir sämre och indirekt leder anpassningarna till sämre reproduktivitet. Disputationen sker vid Uppsala universitet den 19 maj.

Groddjur är mycket känsliga för förändringar i livsmiljön. Markutnyttjande och miljöföroreningar får därför ofta allvarliga konsekvenser. Den vanliga grodan har till exempel försvunnit från vissa svenska vatten på grund av försurning.

Åkergrodan är den svenska groda som har bäst tolerans för sura miljöer. Fredrik Söderman har studerat hur klimatet och livsmiljöns surhet påverkar åkergrodornas livshistoria, det vill säga de egenskaper som påverkar hur väl en individ klarar att föröka sig under sin livstid. Detta innefattar bland annat livslängd, tillväxt, samt hur många och hur stora ägg honorna lägger.

Resultaten visar att åkergrodor som lever i södra Sverige växer fortare men är mindre än de som lever längre norrut. Grodor från försurade områden har en sämre tillväxt och blir mindre. De producerar även större men färre ägg. Grodyngel med ett ursprung från en försurad miljö överlever bättre i surt vatten än andra yngel.

Fredrik Söderman har även undersökt skillnaden i storlek mellan honor och hanar, så kallad könsdimorfi. För hannar är det en fördel att vara stor i miljöer där det råder konkurrens om honorna, medan vinsten för stora honor är att de kan bära fler eller större ägg. Skillnaden i storlek mellan könen är mindre i sura miljöer och i nordliga populationer, medan skillnaden är större i neutrala miljöer och i sydliga populationer.

Slutsatsen i studien är att åkergrodor har en viss förmåga att anpassa sig till förändringar i miljön, men att försurningen leder till försämrad tillväxt och att de anpassningar som sker indirekt leder till försämringar i reproduktiviteten.

– Att även måttligt sura miljöer leder till en specifik anpassning är ett exempel på att mänsklig verksamhet påverkar livshistorien och därmed överlevnadsförmågan hos naturliga populationer. Information om hur mänsklig verksamhet påverkar naturliga populationer är nödvändig för allt naturvårdsarbete för att kunna förutsäga effekten av olika åtgärder. I den här studien ges ytterligare bevis för att grodor anpassar sig till den lokala miljön. Vid till exempel återinplantering av grodor måste alltså individerna komma från en liknande miljö som de släpps ut i, säger Fredrik Söderman.

Kontaktinformation
Fredrik Söderman, tel 018-471 26 51, 018-471 64 96, mobil 0706-20 40 39, e-post fredrik.soderman@ebc.uu.se

Åkergrodan anpassar sig till sura miljöer

 lästid ~ 2 min