Personvalet slår mot partilojaliteten
Personvalsreformen har gjort en stor grupp riksdagsledamöter mindre lojala mot sina partier. Det visar en ny doktorsavhandling av statsvetaren Lars Davidsson som han försvarar vid Uppsala universitet den 24 maj. Undersökningen visar också att riksdagen genomgår en generationsförändring. De yngre ledamöterna, särskilt de unga kvinnorna, är mindre lojala mot sitt parti än de äldre.
Vid valet i september får väljarna för tredje gången möjligheten att göra ett personval mellan partiernas kandidater. Men har personvalsreformen ändrat på hur lojala riksdagsledamöterna är mot sitt parti i riksdagsarbetet? Det är huvudfrågan i Lars Davidssons avhandling I linje med partiet? Maktspel och lojalitet i den svenska riksdagen.
Ledamöterna i alla partier utom socialdemokraterna anser att personvalsreformen gjort dem mer intresserade av att avvika från partilinjen. Personvalet har även gjort vissa ledamöter mindre lojala i sitt agerande. Det är reformens förlorare, de som inte har blivit “inkryssade”, som i högre grad än andra avviker från partilinjen. Till förlorarna räknas den stora grupp riksdagsledamöter på cirka 40 procent som förväntar sig bli så placerade på sitt partis valsedel att de riskerar att bli bortkryssade i nästa val.
Riksdagen genomgår en generationsförändring. Diskussionen om ungas roll i politiken tog fart vid 1998 års val i samband med några uppmärksammade avhopp. De unga, särskilt unga kvinnliga ledamöter, anser sig nu har fått större utrymme att gå emot sitt parti. Yngre ledamöter avviker oftare från partilinjen är äldre.
Men i budgetfrågor är partidisciplinen fortfarande minst lika stark som tidigare. Ledamöternas möjligheter att avvika från partilinjen i budgetfrågor har alltid varit begränsade och är efter budgetreformen nästan obefintliga.
Avhandlingen kan beställas via www.sns.se/forlag
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Lars Davidsson på telefon 018-471 34 57, 070-283 05 75 eller e-post: Lars.Davidsson@statsvet.uu.se.
