Hur blir fult, fint? Om det förflutnas betydelse i Hagas omvärdering

Trots att nästan två tredjedelar av bebyggelsen revs är Haga idag tryggt förpackat som en “genuin arbetarstadsdel från sekelskiftet”. Ambitionen var att “hela Haga” skulle bevaras, men genom olika förhandlingsturer formades Hagas “identitet” – i termer av en selektiv historia – till den nod genom vilken urval och prioriteringar skapade ett nytt slags renodling och homogenisering av Haga. I bevarandeprojektet materialiserades därmed en “arbetarstadsdelsidentitet” som inte bara var tämligen ny, utan också fick till resultat att endast vissa av Hagas egenskaper blev “typiska”. Haga ikläddes rollen av arbetarstadsdel och blev på så vis en symbol för hela den arbetarhistoria som hade förvägrats Göteborg genom totalsaneringarna av Annedal, Landala, Vegastaden, Stigberget etc.

Problemställningen kring Hagas omvärdering och konstruktion som arbetarstadsdel kan emellertid inte enkelt och bekvämt placeras i 1970-talets bevarandekamp och bland dem som var verksamma då. Problemställningen kräver istället en mer omfattande undersökning av Hagas position i Göteborgs stadslandskap: hur har Haga över tid fått framträda i texter om Göteborg? I denna avhandling söker Ingrid Martins Holmberg bakgrunden till både exploatering och bevarande av Haga i de sammanhang där Haga omskrivits av exempelvis stadens historiker, politiker, stadsplanerare, utredare, lokalhistoriker, journalister, författare och forskare. Så kartläggs Hagas framträdande i olika texter under hela perioden 1860­1980. Omvärderingen av Haga har på så sätt bestämts till innehåll och karaktär.

Avhandlingen tecknar flera olika imaginära, föreställda, geografier i vilka fint och fult placeras ut som både estetiska och moraliska egenskaper över stadens yta. Genom de olika imaginära geografierna spelas platser ut mot varandra och social identitet länkas till specifika stadsrum. Samtidigt frammanas det förflutna för att förstärka och legitimera positioner genom det som i avhandlingen benämns “historiseringar”. Avhandlingens centrala resultat är trefaldigt: 1) att historiseringars innehåll skiftar avsevärt såväl över tid som mellan olika imaginära geografier; 2) att historiseringars specifika innehåll har central betydelse i samtliga kartlagda imaginära geografier, och inte bara har att göra med de bevarande- eller akademiska sammanhang som historia ofta förknippas med; 3) att omvärderingar av en plats som Haga, som skenbart äger rum över kort tid, måste sättas i relation till förändringar av kunskaps- och bildningsregler som verkar över lång tid. Till sist innebar omvärderingen av Haga att just sådana egenskaper som tidigare varit föraktade och “fula” framträdde som “fina”: Hagas träbebyggelse, Hagas låga hus, Hagas inre delar.

Undersökningen av Hagas historisering är en konkretion av generella frågor kring urban omvärdering – fixering och förskjutning av fint och fult, bra och dåligt, gammalt och nytt.

Avhandlingens titel: På stadens yta – om historiseringen av Haga.
Opponent: Docent Iréne Molina, Uppsala
Disputationen äger rum torsdagen den 1 juni 2006 kl. 13.00
Aulan, Kulturvård, Stora Nygatan 23-25, Göteborg

Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås av Ingrid Martins Holmberg, tel. 031-773 4716 (arb.) 031 – 24 29 70 (hem), mobiltel. 0739-73 20 76,
e-post ingrid.holmberg@icug.gu.se
Hemsida: http://www.miljo-kultur.gu.se/icug/personal/holmberg.html
Avhandlingen kan beställs via Makadam förlag, http://www.makadambok.se/

Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se