Beröm från chefen “friskfaktor” på jobbet
Arbetsuppgifter med tydliga mål och beröm från chefen är bästa sättet att få personalen att hålla sig frisk och trivas på jobbet. En ny avhandling från Karolinska Institutet tar för första gången sikte på "friskfaktorer" i och utanför arbetet – och visar att arbetsgivare med små medel kan minska risken för långtidssjukskrivningar.
Arbetsorsakade besvär, med fysisk belastning, stress eller andra psykiska faktorer som främsta orsaker, står idag för ungefär en tredjedel av sjukfrånvaron på våra arbetsplatser. Tidigare har forskarna mest inriktat sig på de riskfaktorer som finns när det gäller minskad arbetsförmåga. Men i sin avhandling “The work ability continuum: Epidemiological studies of factors promoting sustainable work ability” gör forskaren Per Lindberg tvärt om, och undersöker faktorer i och utanför arbetet som främjar hälsa och arbetsförmåga och om de skiljer sig från de faktorer som orsakar ohälsa och arbetsoförmåga
– Att identifiera friskfaktorer i arbetslivet kan vara ett värdefullt komplement i arbetsmiljöarbetet. Det positiva är dessutom att de faktorer vi fann relativt enkelt kan åtgärdas, vissa utan kostnader alls, säger Per Lindberg.
– Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att de här nya kunskaperna på intet sätt ersätter traditionellt riskeliminerande arbetsmiljöarbete. Detta kommer alltid i första hand, säger han.
Avhandlingen bygger på fyra delstudier som gjorts på två olika befolkningsurval, dels 12 000 personer slumpvis valda från befolkningsregistret och dels 9 000 personer inom kommuner och landsting som deltog i studien “Hållbar arbetshälsa i kommuner och landsting”, HAKuL-studien. Deltagarna har följts mellan 1 och 4 år.
I avhandlingen undersöks hela spektrat från excellent till dålig arbetsförmåga. Det senare definierat som att vara långtidssjukskriven 28 dagar eller längre. Faktorer som predicerade långtidssjukskrivning var att vara kraftigt överviktig, vara dåligt återhämtad, att känna olust på väg till jobbet, vara utfrusen av chef och arbetskamrater, att uppleva de fysiska respektive mentala kraven i arbetet som större än sin förmåga, att ha ett fysiskt ansträngande arbete, samt ha en ansträngd ekonomi.
I en av delstudierna undersöktes hur väl individers egenskattning av hälsa och arbetsförmåga kan förutsäga framtida arbetsförmåga. Både excellent och dålig arbetsförmåga efter 4 år förutsågs relativt väl av individernas skattning vid studiens inledning. Använt som screening kan alltså hälsoskattningar ge vägledning för preventiva insatser för att förhindra framtida arbetsoförmåga.
– Våra resultat pekar på att arbetsförmågan främjas av att ha ett arbete med tydliga mål, där man vet vad som krävs och vilket ansvarsområde man har. Vidare att chefen visar uppskattning för anställdas arbetsinsatser, att de psykiska kraven är begränsade, att man har möjlighet till bra arbetsställningar och att man är nöjd med anställningens omfattning, säger Per Lindberg.
– Det fanns också en tendens till att fritidsmotion kunde påverka i positiv riktning för de med bra arbetsförmåga, dock hade motionsaktiviteter inte någon skyddande effekt mot dålig arbetsförmåga, säger han.
Avhandling:
“The work ability continuum: Epidemiological studies of factors promoting sustainable work ability”, Per Lindberg, Institutionen för Institutionen för klinisk neurovetenskap, Sektionen för personskadeprevention vid Karolinska Institutet, disputation 17 februari 2006.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Per Lindberg, tel 08-524 832 15, mobil 0709-789 786,
e-post: per.lindberg@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd, tel 08-524 838 95, mobil 070-224 38 95, e-post katarina.sternudd@ki.se
