Artikel från Göteborgs universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

9 februari 2006

Svårt få bort alger på båtskrov- Hundra gånger större vattenströmhastighet krävs för att få bort alger än för att hindra dem att fastna

Alger som sätter sig fast på båtskrov har blivit ett stort problem för båtägare. Påväxten påverkas av vattenströmmar, men att som båtägare försöka få loss algerna genom att köra fort är i det närmaste lönlöst. Det krävs nämligen hundra gånger så stor strömhastighet för att få bort algsporer som redan fastnat på en yta än för att förhindra alger att sätta sig på ytan, visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Lena Granhag har undersökt hur vattenrörelser påverkar marina algers förmåga att fästa och hålla sig kvar på olika ytor. Resultatet visar att små algsporer har svårt att sätta sig fast när strömhastigheten är 10 cm/s, vilket är vanligt vid klippstränder. Har sporerna redan limmat fast sig på en yta krävs dock hastigheter på 10 m/s, eller 20 knop, för att få bort dem.

En förklaring till varför algerna sitter fast så hårt på båtar är att de strömhastigheter och krafter som algsporerna upplever nära en yta är svaga, den fria vattenströmmen bromsas upp och blir mycket lägre intill fasta ytor. En annan anledning är algernas förmåga att med hjälp av sin flexibla form kunna följa med och göra så litet motstånd mot strömmen som möjligt.

Ett sätt att minska algpåväxten på båtskrov kan vara att förhindra själva mekanismen som gör att algsporen häftar sig fast vid skrovet, exempelvis genom att hindra algsporernas lim från att härda. Lena Granhag har i sitt arbete testat en ytanalytisk metod, där hon med hjälp av en kvartskristallmikrovåg studerat vad som händer i algsporen och med limmet de första timmarna efter att den satt sig fast. Metoden tror hon kan bli användbar i det fortsatta arbetet med att studera de processer som sker i algen när den fastnar på skrovet.

Hon har också testat metoder som är vanliga för att hindra andra typer av marina organismer, som till exempel havstulpaner, att fästa vid båtskrov. När det gäller att använda sig av speciella ytstrukturer på båtskroven, visar resultaten att en ytstruktur av ungefär samma storlek som algsporerna bör undvikas, eftersom det ger algerna en möjlighet att gömma sig för vattenströmmar. Lena Granhag har även testat en självrengörande och giftfri båtbottenfärg, där påväxten ska lossna av den kraft som uppstår då båten förs fram genom vattnet. Men den självrengörande båtfärgen visades ha liten effekt både på nylimmade, det vill säga ett dygn gamla algsporer, liksom på tre veckor gamla groddplantor.

Försöken gjordes med hjälp av en nybyggd testbåt, som gav möjligheter att utföra testerna under verkliga förhållanden.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Lena Granhag
Institutionen för marin ekologi
Göteborgs universitet
Tel arb: 031-773 27 08
Mobiltfn: 0708-971941
E-post: lena.granhag@tmbl.gu.se

Handledare: Professor Per Jonsson, tel. 0526-68627 och e-post: per.jonsson@tmbl.gu.se

Avhandlingen har titeln: Effects of water flow on settlement and persistence of marine macroalgae. Disputationen har ägt rum.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera