Tema

Många arbetare hade större makt för 100 år sen

Berit Bengtsson har studerat fackföreningarnas möjlighet att påverka anställningar och uppsägningar genom åren. Hon kommer fram till att arbetarna i vissa fall hade större makt för hundra år sen jämfört med i dag. Den 10 februari försvarar hon sin avhandling vid Uppsala universitet.

En av de viktigaste frågorna för den framväxande fackföreningsrörelsen var kampen för medbestämmande vid anställningar och uppsägningar, det vill säga kampen mot Svenska Arbetsgivareföreningens paragraf 23. Denna fråga har Berit Bengtsson koncentrerat sig på i sin studie av fackföreningsrörelsen 1890-1939.

Redan vid 1900-talets början kunde arbetare, genom sina fackliga organisationer, vara med och bestämma vid såväl anställningar som uppsägningar. Fackliga organisationer uppnådde i kollektivavtal och genom fackligt drivna arbetsförmedlingar betydande begränsningar av arbetsgivarnas frihet att anställa och avskeda efter eget tycke.

Konjunkturerna och arbetslösheten påverkade emellertid möjligheten till facklig makt. I samband med arbetarnas nederlag i storstrejken 1909 skedde en stor maktförlust för den samlade fackföreningsrörelsen. Först efter den stora arbetslöshetskrisen i början av 1920-talet uppnådde fackföreningsrörelsen åter större makt. Många begränsningar av arbetsgivarnas möjlighet att fritt anställa och avskeda infördes i kollektivavtal under 1920- och 1930-talen och de flesta fackförbund försökte uppnå möjlighet att fördela de befintliga arbetstillfällena rättvist. Det gjordes genom att fackföreningarna lät den som hade varit arbetslös längst söka det jobb som dök upp. De andra fick vänta på sin tur, och om många var fackanslutna kom därför bara en sökande till arbetstillfället.

Berit Bengtssons har djupstuderat fem fackförbund och deras förutsättningar för facklig makt. De fem fackförbunden är Beklädnads, Bleck- och Plåt, Handels, Metall och Typograferna. Resultaten visar att tillgången till maktresurser såg olika ut i olika arbetsgrupper. Typograferna hade de bästa förutsättningarna att uppnå medbestämmande och lyckades begränsa arbetsgivarens möjlighet att anställa och avskeda efter eget tycke genom kollektivavtal och sin fackliga arbetsförmedling. Handels hade sämst förutsättningar men uppnådde ändå betydande begränsningar i arbetsgivarens möjligheter att anställa och avskeda i många kollektivavtal men lyckades inte upprätta en effektiv arbetsförmedling.

– Handels hade sämre förutsättningar bland annat på grund av att medlemmarna var lätta att byta ut för arbetsgivaren. De hade sällan yrkesutbildning, organisationsgraden var låg och förbundet var fattigt, berättar Berit Bengtsson.

Hon menar att det viktigaste resultatet i avhandlingen är att hon visar att de flesta fackliga organisationer försökte driva egna arbetsförmedlingar för att hindra inbördes konkurrens om arbetstillfällena samt att turordningsregler och andra begränsningar av arbetsgivarnas möjlighet att fritt anställa och avskeda inte är något nytt.

– Det finns en vanlig föreställning att arbetarna har nått ökad makt steg för steg. Men i vissa fall hade arbetarna mer makt vid förra sekelskiftet, säger hon.

Kontaktinformation
Berit Bengtsson kan nås på tel 018-471 63 17, mobil 0706-78 58 63, e-post berit.bengtsson@ekhist.uu.se

Många arbetare hade större makt för 100 år sen

 lästid ~ 2 min