Forskare föreslår ny metod för att hitta könssjukdomar i u-land
Eva-Britta Råssjö har studerat förekomsten av sexuellt överförbara könssjukdomar hos ungdomar i ett slumområde i Uganda. Där behandlas könssjukdomar symtomatiskt, vilket innebär att personalen utgår ifrån att patienter med flytning har en infektion. Det leder till att många behandlas med antibiotika i onödan. Eva-Britta Råssjö presenterar i sin avhandling ett nytt sätt att hitta könssjukdomar. Disputationen sker vid Uppsala universitet den 3 februari.
När det inte finns några resurser för att ställa diagnos med hjälp av provtagning har WHO utarbetat ett flödesschema så att vårdpersonal ändå ska kunna diagnostisera och behandla till exempel könssjukdomar. Flödesschemat innebär att en kvinna som har genital flytning behandlas för gonorré, klamydia och trichomonas. Det leder till att en stor andel överbehandlas.
I sin studie av förekomsten av sexuellt överförbara sjukdomar hos 300 sexuellt aktiva tonåringar i ett slumområde i Kampala visar Eva-Britta Råssjö att 20,6 procent av flickorna och 13,2 procent av pojkarna hade minst en behandlingsbar infektion. Dessutom hade nästan 40 procent av de infekterade förblivit obehandlade om de inte hade deltagit i studien.
– Det visar att symtomatisk behandling är helt otillfredsställande, säger Eva-Britta Råssjö.
I sin avhandling presenterar Eva-Britta Råssjö en annan metod för att hitta könssjukdomar. Metoden innebär att personalen ställer frågor om sexuellt riskbeteende för att exkludera lågriskpatienter.
– Det handlar till exempel om patienter med en stadig partner, som använder kondom och tror att partnern är trogen, berättar Eva-Britta Råssjö.
Även med den här metoden blir emellertid ungefär 50 procent av patienterna behandlade med antibiotika trots att de inte har någon infektion.
– Det som behövs i u-länderna är billiga snabbtest som kan användas utan elektricitet, konstaterar Eva-Britta Råssjö.
I avhandlingsarbetet har Eva-Britta Råssjö även intervjuat ungdomar om motiven för att låta HIV-testa sig eller avstå. Många ungdomar ansåg att det var en självklarhet att testa sig och ett sätt att skydda sig. Kostnaden var dock ett hinder för några, liksom rädslan att bli utfryst vid ett positivt svar. En uppfattning var också att själva vetskapen skulle vara så svår att bära att den skulle kunna leda till för tidig död.
Eva-Britta Råssjö är gynekolog och verksam vid Falu lasaretts förlossningsavdelning.
Kontaktinformation
Eva-Britta Råssjö kan nås på 0709-41 76 74 eller eva-britta.rassjo@ltdalarna.se
