Artikel från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

12 januari 2006

Personligheten påverkar risken att hamna i alkoholberoend

Kvinnor som är känsliga och emotionella löper större risk att få alkoholproblem. För dessa kvinnor kan det också vara svårt att bli friska utan professionell hjälp. Det visar en avhandling från Sahlgrenska akademin.

Doktorand Anette Östlund har i sin avhandling jämfört personlighetsdrag hos kvinnor med alkoholproblem med kvinnor utan alkoholproblem. Studien är baserad på den stora epidemiologiska undersökningen Kvinnor och alkohol i Göteborg där representativt urval kvinnor födda mellan 1925 och 1975 intervjuats om sina alkoholvanor.

Avhandlingen visar att kvinnor med alkoholproblem uppgav att de var mer ångestfyllda, spända, impulsiva och irriterade än kvinnor utan alkoholproblem. De hade också en större önskan att vara till lags, blev lättare uttröttade och var mindre nöjda med sin nuvarande livssituation och sin barndom än andra kvinnor.

– Skillnaderna var tydligast hos dem som dessutom hade andra psykiatriska diagnoser som depression eller ångest, säger Anette Östlund.

Hennes resultat visar också att endast 20 procent av kvinnorna som blev av med sina alkoholproblem hade sökt vård. De som sökt vård var än mer ångestfyllda, irriterade och hade mer skuldkänslor, medan de som blev bra utan behandling personlighetsmässigt liknade kvinnor som aldrig hade haft alkoholproblem. I en femårsuppföljning fann Anette Östlund att kvinnor som under uppföljningsperioden fått alkoholproblem hade förändrat vissa personlighetsdrag. Detta har inte tidigare visats i en befolkningsbaserad studie.

Ett annat resultat i avhandlingen är att kvinnor med alkoholproblem skattar sin genusidentitet annorlunda än andra kvinnor. Med genusidentitet menas hur en person uppfattar sig som kvinna eller man. Traditionellt har ledarskap och självhävdande uppfattats som mer manliga egenskaper, medan känslomässiga egenskaper som att gråta lätt, vara impulsiv eller inkännande traditionellt har betraktats som mer kvinnliga egenskaper.

– I jämförelse med kvinnor utan alkoholproblem skattade fler kvinnor med alkoholproblem sig lägre när det gällde ledarskap och förmåga att hävda sig själva. Men de skattar sig oftare som mer emotionella än kvinnor utan alkoholproblem, säger Anette Östlund.

Mot bakgrund av dessa studier tycks det vara positivt att kvinnor utvecklar självständighet och förmåga att sätta gränser om sin person som ett sätt att förebygga risken för alkoholproblem.

– En sådan gräns kan till exempel vara att stå emot grupptryck när det gäller konsumtionsnivåer av alkohol. Kvinnor som har en mer känslig och emotionell personlighet är mer i riskzonen och behöver uppmärksammas inom vården. De kan ha större behov av professionell hjälp för att kunna komma ur sina alkoholproblem, säger Anette Östlund.

Fakta Kvinnor och alkohol i Göteborg
Avhandlingen är en del av den epidemiologiska undersökningen Kvinnor och alkohol i Göteborg som genomförs vid Sahlgrenska akademins socialmedicinska avdelning. Undersökningen är den största i sitt slag i Europa och en av de största internationellt. Styrkan med denna undersökning är att den lyfter fram resultat från en befolkningsstudie, vilket gör att resultaten gäller för hela gruppen kvinnor med alkoholproblem, inte enbart för den begränsade grupp som fått vård. Studien påbörjades 1986 och uppföljningar har gjorts 1990, 1995 och 2000. Totalt har 7663 kvinnor besvarat en enkät och 1592 kvinnor intervjuats om sina alkoholvanor och sin livssituation. Ett flertal avhandlingar har publicerats, men detta är den första om sambandet mellan alkoholproblem, personlighet och genusidentitet.

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för medicin, avdelningen för socialmedicin
Avhandlingens titel: Personality and alcohol-related problems – epidemiological findings including gender identity, anxiety and depression in women.
Avhandlingen försvaras fredagen den 13 januari 2006, klockan 9.00, sal 2119, Hus 2, Hälsovetarbacken, Arvid Wallgrens Backe, Göteborg

Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Anette Östlund, leg psykolog, leg psykoterapeut samt specialist i klinisk psykologi, telefon: 031-773 68 74, 070-307 77 86, e-post: anette.ostlund@socmed.gu.se

Handledare:
Docent Fredrik Spak, telefon: 031-773 68 69 e-post: fredrik.spak@socmed.gu.se
Docent Gunnel Hensing, telefon: 031-773 68 62 e-post: gunnel.hensing@socmed.gu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera