Artikel från Lunds universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

13 december 2005

Nattmörker stoppar inte Panama-bin

I Panama finns det bin som är aktiva på natten och kan flyga mellan träd och kvistar i beckmörker. De lämnar sitt bo – en pinne med ett fem millimeter stort hål – och återfinner det utan problem. Men de borde inte alls kunna se i mörkret; de har fel sorts ögon. Hur går det till? Forskare vid Institutionen för cell- och organismbiologi vid Lunds universitet har löst mysteriet


Birgit Greiner har studerat det nattaktiva biet (Megaloptis genalis) och redovisar nu sina rön i en doktorsavhandling. Biet har facettögon av appositionstyp, vilket innebär att varje lins är skild från alla andra linser i facettögat. En sådan lins har en liten öppning och är optiskt sett okänslig. I en annan typ av facettögon som kallas superpositionsögon kan ljuset från hundratals linser läggas över varandra och summera fram en gemensam, ljusstark bild. Superpositionsögon är därför mycket effektiva i mörker.

– Men alla bin har appositionsögon och de flesta är som bekant aktiva på dagen, påpekar Birgit Greiner. Orsaken till att den art jag studerat är nattlevande är förmodligen att den på det sättet slipper konkurrens från andra bin och undviker många dagaktiva rovdjur.

Hur långt det nattaktiva biet flyger i terrängen är inte känt men det kan vara ute ganska länge och även flyga upp i trädtopparna i sökandet efter nektar. Det har även förmågan att känna igen landmärken och orientera sig efter dem.

– För det första har vi funnit att dessa bins appositionsögon är 30 gånger ljuskänsligare än hos deras dagaktiva släktingar. De är utrustade med mycket stora och ljuskänsliga fotoreceptorer som absorberar ljus från en betydligt bredare infallsvinkel än ett vanligt appositionsöga, sammanfattar Birgit Greiner och fortsätter:

– Men det räcker inte för en god nattsyn. Ljusintensitetsskillnaden mellan natt och dag är i storleksordningen 100 miljoner gånger! En möjlig förklaring fann vi i den optiska delen av de nattaktiva binas nervsystem. Där finns det ett system av sidoförgrenade celler som är mycket större än hos andra bin. Enlig vår hypotes bör en sådan förgrening kunna bearbeta signaler från upp till 20 facetter. Om signalerna läggs på varandra och adderas av dessa celler skulle biet trots sina appositionsögon kunna ha en mycket god nattsyn.

Kontaktinformation
Birgit Greiner kan nås för ytterligare information på tel 070 55 33 561. Hon disputerar den 16 december. Hennes doktorsavhandling heter Adaptions for Nocturnal Vision in Insect Apposition Eyes.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera