Så får experterna oss att tänka om i klimatfrågan
I både fattiga och rika länder tar högutbildade till sig klimatexperternas kunskap. Expertkunskapen kan få människor att uppfatta klimatförändringen som ett gemensamt, globalt problem – trots att den slår så olika mot olika delar av världen. Det visar en avhandling av statsvetaren Monika Bauhr.
Man hör ofta att klimatförändringarna är ett globalt problem. Samtidigt gör politiska och ekonomiska skillnader att människor i olika delar av världen drabbas olika hårt, de bidrar olika mycket och har mycket olika möjligheter att vidta åtgärder för att minska utsläppen eller anpassa sig. Och kulturella faktorer får oss att uppfatta klimatfrågan på olika sätt, säger Monika Bauhr.
I sin avhandling Our Common Climate. How Consensual Expert Ideas Shape Global Public Opinion visar hon att informationskampanjer som bygger på expertkunskap kan påverka folk på ett förvånansvärt likartat sätt i olika delar av världen. Informationen påverkar bl.a. kunskaper, förtroendet för institutioner som är viktiga för klimatarbetet. De får dessutom människor att ge sitt stöd till politiska åtgärder- trots att de har så radikalt olika ansvar för problemet och trots att klimatfrågan uppfattas på så skilda sätt i olika kulturella kontexter. Resultaten baserar sig på intervjuer, enkäter och experiment genomförda i Sverige och Tanzania.
Det här visar vilken viktig roll stora internationella organisationer har för den globala utvecklingen på miljöområdet. Jag har här undersökt FN:s klimatpanel IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change). Dessa organisationer har till uppgift att sammanställa kunskapsläget om klimatförändringar och göra kunskapen användbar för det politiska beslutsfattandet. Liknande organisationer finns inom många andra miljöpolitiska områden. Vår kunskap om hur dessa organisationer påverkar den allmänna opinionen är mycket begränsad, trots att dessa organisationer är en viktig maktfaktor i det internationella systemet. Här ger avhandlingen ett viktigt bidrag, säger Monika Bauhr.
Resultaten väcker också frågor kring hur vi vill hantera klimatfrågan i framtiden. Kampanjer kan uppenbarligen få folk att vilja göra något åt klimatförändringar. Men är det rimligt och bra att folk i olika delar av världen ska ta samma ansvar för problemet, när de har så olika förmåga att vidta åtgärder? Är det exempelvis rimligt att stödet för energibesparande åtgärder ökar bland folk som nästan inte använder någon energi? Expertinformation bidrar till att människor vill minska utsläppen av växthusgaser, men inte nödvändigtvis till att åtgärder fördelas rättvist, säger Monika Bauhr. Och även om expertkunskap påverkar folk lika i olika delar av världen, förklarar avhandlingen också skillnader som finns. Bland annat tycks det som att ju mer personligt engagemang som krävs av allmänheten för att förändra sina åsikter, desto större blir skillnaderna mellan olika kontexter. Exempelvis så påverkar information som nämns explicit i informationsmaterialet människors kunskaper på ett mer likartat sätt i de två kontexterna. Kunskaper som bygger på de egna slutsatser som mottagarna “konstruerar” eller drar utifrån informationen påverkas inte nödvändigtvis i den riktning som experter skulle föreslå och inte heller på ett likartat sätt i olika delar av världen. Detta har stor betydelse inte minst med tanke på den begränsade mängd ny information om klimatförändringar som människor är beredda eller förmår ta till sig.
Dessa skillnader illustrerar hur institutioner, men också människors livserfarenheter, påverkar den allmänna opinionen och hur den förändras. När tanzanier får ta del av information om klimatfrågan ökar deras förtroende för miljöorganisationer och deras stöd för att vidta åtgärder både i vardagslivet och i politiken. Svenskar, däremot, får större förtroende för myndigheterna och politiska åtgärder, medan de inte nämnvärt vill förändra sitt vardagsliv.
Avhandlingens titel: Our Common Climate. How Consensual Expert Ideas Shape Global Public Opinion
Avhandlingsförfattare: Monika Bauhr
Fakultetsopponentens namn: Professor Arild Underdal, Oslo
Tid och plats för disputation: Fredagen den 9 december 2005 kl. 13.15, Sal 10, universitetsbyggnaden, Vasaparken, Göteborg
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Monika Bauhr, tel. 031-122083(bost.), 031-773 1241(arb.)
monika.bauhr @pol.gu.se
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
