Tema

Kliniska prövningar skapar dilemman

Vårdpersonal som arbetar med kliniska prövningar befinner sig i gränslandet mellan vård och forskning. När normsystemen kolliderar blir deras uppgift att anpassa forskningens strikta krav till patienternas individuella behov.

Kliniska läkemedelsprövningar är en stor och växande verksamhet inom vården. En enda sådan prövning kan kräva tusentals medverkande frivilliga och drivs på hundratals sjukhuskliniker i många olika länder samtidigt.

Petra Jonvallen har studerat en storskalig, privat sponsrad läkemedelsprövning av ett piller mot fetma. Hon har nyligen disputerat vid Tema teknik och social förändring, Linköpings universitet. I sin avhandling diskuterar hon den konflikt det innebär att arbeta med en vetenskaplig prövning i en vårdsituation. Hon lyfter fram de olika typer av arbete som krävs av vårdpersonalen för att få det hela att fungera. Därmed visar hon på den centrala roll som sköterskor och dietister har i att medla mellan läkemedelsindustrin och dess konsumenter, deltagarna i kliniska prövningar.

Enligt de mycket strikta och detaljerade instruktionerna skulle pillerbehandlingen exempelvis kombineras med standardiserade skriftliga kostråd. Men de dietister som skulle lämna ut dessa kostråd ansåg dem vara direkt dåliga för en del patienter. I dietisters yrkesroll ingår dessutom att ge individuellt anpassade råd. De fick försöka hitta en medelväg, där de både kunde se till individernas bästa och följa instruktionerna för den kliniska prövningen.

Det här dilemmat visade sig också i att deltagarna i prövningen omväxlande kallades för just deltagare och för patienter av vårdpersonalen.

Ett annat dilemma, som Petra Jonvallen diskuterar i sin avhandling, är synen på fetma och dess orsaker. Här vacklar såväl vårdpersonal som läkemedelsutvecklare och forskare mellan att se fetma som en sjukdom och som ett livsstilsrelaterat tillstånd. Vilket synsätt man väljer får effekter både på var man placerar skulden och vilken behandling man tillgriper. Om fetma är ett tillstånd, orsakat av en felaktig livsstil, så är det den fetes eget fel och kan botas genom att gå över till sunda levnadsvanor. Men om fetma är en sjukdom så lyfts skulden bort från den fete, då ligger det i generna och kan behandlas medicinskt.

Vårdpersonalen i Petra Jonvallens studie ansåg egentligen att fetma till största delen har med livsstil att göra. Samtidigt administrerade de en prövning av ett piller mot fetma. Ur läkemedelsindustrins synvinkel är det optimalt att se fetma som en sjukdom, som kan behandlas med piller. Men inte ens i den kliniska prövningen bortsåg man från matvanornas betydelse. Kostråd var som sagt en del av behandlingen.

Den kliniska prövning som Petra Jonvallen studerade avbröts då tecken på biverkningar (höga halter av leverenzym, samt glaukom) blev alltför tydliga. Det piller som testades bedömdes dock vara effektivt då det åstadkom en viktnedgång på mellan fem och tio procent.

Kontaktinformation
Avhandlingen heter Testing pills, enacting obesity. Telefon till Petra Jonvallen 013-285619, 0733-641883, e-post: petra.jonvallen@chello.se

Kliniska prövningar skapar dilemman

 lästid ~ 2 min