Tema

Genus och kultur spelar roll för ingenjörsutbildning

Fariba Ferdos doktorsavhandling på Chalmers kombinerar forskning om utveckling av lasermaterial med en studie kring pedagogik och multikulturella genusaspekter inom ingenjörsutbildning i Sverige och Iran. Hon menar att det döljer sig patriarkala mönster under vår ”jämställda” yta.

Fariba Ferdos hade bara sex poäng kvar till examen på högskolan i Tabriz då hon tvingades fly från Iran till Sverige för sexton år sedan. Hon har flera års erfarenhet av studier och forskning inom såväl iransk som svensk ingenjörsutbildning.

– Mitt mål har alltid varit att kombinera intresset för teknik med undervisning i någon form. Det var därför jag valde att doktorera. Men när jag började forska inom fotoniken upptäckte jag att gled längre och längre ifrån undervisningen, säger Fariba Ferdos.

Därför bestämde hon sig för att kombinera sin fotonikforskning med en studie vars syfte är att medvetandegöra könets och kulturens betydelse i undervisningen på ingenjörsutbildningen. Resultatet blev en doktorsavhandling där tekniken är en separat, och övervägande, del. Avhandlingen sällar sig till en ny disciplin av gränsöverskridande forskning mellan teknik och utbildningsvetenskap. Tidigare har endast två doktorsavhandlingar gjorts på området i Sverige.

Inom sitt tekniska forskningsområde, fotoniken, har Fariba Ferdos arbetat med att utveckla ett nytt lasermaterial för exempelvis datakommunikation. Det nya materialet, som består av kvantprickar i flera atomlager, har många fördelar jämfört med det alternativa material som används i lasrar idag. Det är både effektivare och mindre kostsamt.

Som fallstudie för delen om utbildningsvetenskap använde Fariba Ferdos sitt eget liv. Med sina erfarenheter som bas gjorde hon återbesök och intervjuer på plats i Iran, och kunde konstatera att det mesta fortfarande var som för sexton år sedan. På iranska högskolor studerar kvinnor under villkor som är otänkbara i vårt svenska utbildningssystem.

– Enligt lag är kvinnor inte jämställda med män i Iran och helt andra villkor än i Sverige gäller för kvinnor som vill studera. Jag ansågs inte lämplig på högskolan i Tabriz. Jag klädde mig inte enligt tradition, var inte religiös och betraktades som frispråkig. Först när jag skrivit på ett lojalitetsavtal fick jag komma in, säger Fariba Ferdos.

Som kvinnlig student fanns inget val, hon tvingades anpassa sig till det rådande systemet i Iran. Men till viss del upplevde hon detsamma också i Sverige. Fariba Ferdos menar att det under vår ”jämställda” yta också döljer sig patriarkala mönster. Kön och kultur färgar vår förståelse och vårt inlärningsbeteende, ofta på ett osynligt och dolt sätt. Genom att synliggöra sådana aspekter hoppas hon kunna bidra till en förbättring av ingenjörsutbildningen så att den attraherar fler kvinnor.

Fariba Ferdos kommer under de närmaste tre månaderna att göra en kartläggning av villkoren för en grupp kvinnliga doktorander på Chalmers, ett arbete hon hoppas få vidareutveckla.

Avhandlingen heter: ”InAS Quantum Dots for Laser Applications and Pedogogical, Gender, and Multicultural Aspects in Engineering Education” och försvarades den 25 oktober 2005 på Chalmers tekniska högskola I Göteborg.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Fariba Ferdos, Institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap, Chalmers tekniska högskola, Göteborg, tel: 031-772 36 61,
fariba.ferdos@mc2.chalmers.se

Kontakt på Informationsavdelningen
Sofie Hebrand, tel: 031-772 84 64
sofie.hebrand@chalmers.se

Genus och kultur spelar roll för ingenjörsutbildning

 lästid ~ 2 min