Artikel från Umeå universitet
20 oktober 2005

Nya metoder förutsäger vedråvarans egenskaper

I sin avhandling föreslår David Nilsson, Umeå universitet, olika metoder för hur man kan förutsäga vilka egenskaper en viss typ av vedråvara kommer att få som slutprodukt. Det är ett område som är mycket angeläget för dagens industri eftersom det innebär att skogsråvaran kan nyttjas maximalt.

Det kan till exempel handla om att förutse blekbarhet hos mekanisk massa som påverkas av vedlagringsförhållanden som exempelvis temperatur, ljus och fukt. Ljusspektroskopi och multivariata tekniker har varit de metoder som David Nilsson använt för att lösa det problemet.

Ett annat till synes trivialt problem är att skilja på gran och talltimmer som går in i sågverket, något som idag sker i huvudsak manuellt. Det senare har Nilsson löst med enkel digital fototeknik kopplat med multivariat bildanalys.

– Generellt kan man säga att om skogsråvaran skall kunna utnyttjas maximalt, det må vara allt från ny vedråvara till nya avverkningstekniker så måste den här typen av metoder till, säger David Nilsson.

Att på ett enkelt sätt optimera veduttag och förutsäga nyttjandet och egenskaperna hos slutprodukten kommer att vara ett högprioriterat område i framtiden. Inte minst satsningen på fasta och flytande biobränslen aktualiserar detta.

Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://www.diva-portal.org/umu/theses/abstract.xsql?dbid=605

Fredagen den 28:e oktober försvarar David Nilsson, kemiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Prediction of Wood Species and Pulp Brightness from Roundwood Measurements. Sevnsk tirel: Prediktion av trädslag och massaljushet från rundvirkesmätningar. Disputationen äger rum klockan 10.00 i KBC-huset, sal KB3A9. Fakultetsopponent är Professor Olav Kvalheim, Department of Chemistry, University of Bergen, Allegatan 41, N-5007 Bergen, Norway.

Kontaktinformation
David Nilsson nås på:
Telefon: 090-786 71 02
E-post: david.nilsson@chem.umu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera