Förvärvsavbrott ger sämre läsförståelse och lägre lön
Förvärvsavbrott påverkar humankapitalet negativt. Enligt en ny IFAU-rapport är det en delförklaring till varför arbetslöshet och föräldraledighet ger sämre löneutveckling.
När en individ är borta från arbetet under en längre tid minskar förmågan att förstå och använda skriftlig information. Det betyder att man förlorar humankapital, vilket i sin tur påverkar lönen negativt. Under ett års bortavaro från arbetet på grund av t ex arbetslöshet eller föräldraledighet minskar en individs förmåga att förstå en text med 2 procent. Detta motsvarar att individen faller med 5 percentiler i kunskapsfördelningen – till exempel från medianen till den 45:e percentilen. Denna förlust av humankapital motsvarar en löneförlust på cirka 1 procent.
Lägre lön på grund av minskat humankapital
Ett stort antal tidigare studier har funnit att individer med förvärvsavbrott får en sämre löneutveckling än motsvarande individer som arbetat. Dessa resultat tolkas ofta i termer av humankapitalteori. Förvärvsavbrott leder till att individer förlorar kunskaper och färdigheter som värdesätts på arbetsmarknaden – en s k depreciering av humankapitalet. En alternativ förklaring är att arbetsgivare kan uppfatta förvärvsavbrott så som arbetslöshet och föräldraledighet som en indikation på att individen har en lägre produktivitet – s k signaleffekter. Direkta test av dessa två hypoteser är dock ovanliga. I rapporten finns stöd för den första hypotesen – individerna tappar verkligen humankapital och det leder i sin tur till lägre lön.
Läsförståelsen mäts vid två tidpunkter
Rapporten bygger på den svenska delen av OECD:s “The International Adult Literacy Survey” åren 1994 och 1998. Med 4 års mellanrum gjorde 759 vuxna individer två likvärdiga test av sin förmåga att förstå och praktiskt använda skriftlig information av en typ som är vanlig på arbetsplatser. Undersökningen är kopplad till andra fakta om individerna, som arbetsmarknadshistoria och lön. Rapporten visar att förbättrade testresultat mellan det första och andra testtillfället även innebar en högre lön. Dessutom visas att ett förvärvsavbrott mellan det första och andra testtillfället ledde till en signifikant sämre läsförståelse.
Författare
Working paper 2005:21 “Time out of work and skill depreciation” är skriven av Per-Anders Edin, Nationalekonomiska institutionen, Uppsala Universitet och IFAU, och Magnus Gustavsson, Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Magnus Gustavsson på telefon: 018-471 11 03 eller via e-post: magnus.gustavsson@nek.uu.se.
