Artikel från Uppsala universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

29 september 2005

Bilden av Balkan som våldsbenägen region förkastas i studie

I Tomislav Dulics avhandling förkastas bilden av Balkan som präglat av en särskilt våldsbenägen kultur. Han har studerat förekomsten av massvåld i Bosnien och Hercegovina under åren 1941 och 1942 och beskriver istället våldet som en konsekvens av 1800-talets moderniserings- och nationsbildningsprocesser. Tomislav Dulic disputerar vid Uppsala universitet den 30 september.

– Efter flera hundra år av relativ religiös tolerans i det Osmanska imperiet fanns en hög grad av etnisk blandning i det som blev Jugoslavien efter första världskriget. Därmed kunde inte de nationella projekten genomföras utan att de gick ut över den ena eller andra folkgruppen, säger Tomislav Dulic.
Han har studerat det lokala massvåld som utövades av den kroatiska fascistorganisationen ustasja och de serbiska nationalisterna cetnici i Bosnien och Hercegovina under 1941 och 1942. Den empiriska analysen bygger på dokument från de olika förövargrupperna, vittnesmål, memoarer och statistiska data från folkräkningar och survey-undersökningar.
Slutsatsen är att våldet var väl organiserat, men att det fanns skillnader mellan förövargrupperna när det gäller graden av systematik. Ustasja var betydligt mer systematiska än cetnici i inledningsskedet, bland annat genom att ustasjaregimen stiftade lagar om deportation av serber och judar.
Undersökningen visar också att propagandan spelade en mindre roll för individens beslut att delta i massdödande än man ofta förleds att tro. Möjligheten till personliga ekonomiska och andra vinster var viktigare, likaså grupptryck och den osäkerhet som uppstod till följd av konfliktsituationen i sig.
Tomislav Dulics. resultat visar att lokala förutsättningar hade ett stort inflytande på våldsprocessen.
– Ett exempel är staden Bileca i östra Hercegovina, där muslimerna gick emot ustasjaregimens kampanj mot serber i juni 1941, berättar Tomislav Dulic.
Samtidigt fanns ett starkt samband mellan beslutsfattande på central nivå och det lokala massvåldet.
– När myndigheterna skickade ut order om att sluta döda i slutet av juni 1941, då upphörde våldet tvärt, för att sedan återupptas i samband med en ny deportationsvåg i slutet av juli, förklarar Tomislav Dulic.
I avhandlingen presenterar Tomislav Dulic en metod för att systematiskt jämföra olika former av massvåld. Metoden baseras på undersökning av de tre dimensionerna av massvåld; aktörens intention, aktörens systematik och våldets omfattning.
Tomislav Dulic hoppas att hans avhandling ska bidra till en mer nyanserad bild av Balkan.
– Det är viktigt för oss att förstå massvåldets funktion i samhällsutvecklingen, men också som en ganska outforskad del av individuellt och kollektivt mänskligt beteende. Men framför allt är avhandlingen kanske viktig för före detta Jugoslavien, där historieskrivningen har använts för att hetsa folkgrupperna emot varandra, till exempel i det senaste kriget, berättar Tomislav Dulic.

Kontaktinformation
Tomislav Dulic kan nås på tel: 018-471 63 95, hem: 018-46 23 83, mobil: 070-24 52 846, eller på e-post: tomislav.dulic@multietn.uu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera